Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Bottenfauna

En skorv kalasar på en mussla
Skorven finns på många platser i Saltsjön. Foto: Jerker Lokrantz, Azote
Tema TEMA.4.3.8

De djur som lever på bottnar av sjöar och vattendrag kallas för bottenfauna. Det handlar oftast om småkryp så som olika kräftdjur, insektslarver, maskar, snäckor och musslor. Genom att studera vilka arter som förekommer i bottenfaunan så kan man få en indikation om vattnets status.

Vissa av djuren är helt vattenlevande, medan andra tillbringar endast en del av sin livscykel där. Till exempel är trollsländans larver små rovdjur som ingår i bottenfaunan, medan den vuxna trollsländan är knuten till strandmiljön på land.

Bottenfaunan hjälper till att bryta ner organiskt material som lägger sig på bottnarna, och är även en viktig föda för andra artgrupper så som fiskar.
Några arter inom bottenfaunan är särskilt syrekrävande och hittas därför bara i miljöer där vattnet är tillräckligt rent. Artsammansättningen i bottenfaunan är ett mått på biologisk mångfald och kan därför användas inom miljöövervakningen för att få reda på hur ekosystemet mår, till exempel vilken näringsstatus vattnet har, eller om det är utsatt för någon påverkan. Den röda fjädermygglarven är en art som tål syrefattiga förhållanden; deras röda färg kommer av hemoglobin som ökar deras syreupptag ur vattnet, och är därför en art som kan indikera att bottnen är låg på syre.

Nedan följer några exempel på den mångfald av djur som lever i Stockholms bottenfauna:

  • Kräftdjur: Sötvattengråsuggor, märlkräftor, musselkräftor.
  • Insekter: Larver av trollsländor, sävsländor, dagsländor, nattsländor, bäcksländor, knott, tofsmygg och fjädermyggor. Larver och vuxna djur av skinnbaggar och skalbaggar.
  • Spindeldjur: Sötvattenkvalster, spindlar.
  • Blötdjur: Klotmusslor, målarmusslor, kamgälsnäckor, snytessnäckor.
  • Maskar: Fåbortsmaskar, iglar.
  • Nässeldjur: Hydror.

Nedan kan du läsa mer om de projekt och åtgärder som finns inom Stockholm för att gynna bottenfaunan. Vissa av projekten har inte som huvudsyfte att främja bottenfaunan men kan ändå ha stor potential att gynna denna artgrupp, så som dagvattendammar.

Provtagning i Stockholm

I Stockholm genomförs provtagning av bottenfauna kontinuerligt. Artsammansättningen ger data till olika sorters index som används vid klassningar av statusen i de olika vattnen. Vid provtagningarna kan man också se om det förekommer skyddsvärda arter i bottenfaunan.

Miljöförvaltningen provtar bottenfauna vart tredje år i sjöarna. I vattendragen planeras fortsatt årlig provtagning av bottenfauna vid en provplats i Bällstaån och en i Igelbäcken samt provtagning vartannat år i Forsån. Utökad provtagning vid ytterligare fyra provplatser sker vart tredje år i Bällstaån sedan år 2017 och vid tre platser i Igelbäcken sedan år 2019. Provtagning av bottenfauna i kustvatten sker vartannat år inom ramen för Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll och publiceras i de årliga Skärgårdsrapporterna. Brunnsviken provtas i samarbete med Solna stad.

Miljöförvaltningen ansvarar för provtagningen i sjöarna och samordnar provtagningen i Brunnsviken med Solna Stad. Bällstaågruppen, Igelbäcksgruppen och Tyresåns vattenvårdsförbund är samarbeten där grannkommuner och andra externa aktörer medverkar och ansvarar för provtagning i sina respektive vattendrag.

Data från Stockholms stads miljöövervakning skickas till nationell datavärd. Data för bottenfauna finns att hämta från SLU Miljödata.

Indikatorer

Bottenfauna - sammanvägd statusbedömning

IndikatorTEMA.4.3.8.3

Sammanvägd expertbedömning av status för bottenfauna.

Sällsynt bottenfauna i Stockholm

Exempel på ett litet ovanligare blötdjur som hittats i Stockholm är sjötusensnäcka (Riddarfjärden, Ulvsundasjön, Flaten), mindre snytessnäcka (Riddarfjärden, Laduviken) flat kamgälsnäcka (Flaten, Magelungen), örondammsnäcka (Flaten), sjöskivsnäcka (Judarn) samt ribbskivsnäcka (flera sjöar; arten är ovanlig i landet men vanligare i regionen). Vid en naturvärdesinventering vid Alviks strand (Mälaren) fann man även den rödlistade arten äkta målarmussla samt spetsig målarmussla och allmän dammussla.

Bland ovanliga insekter har man hittat grusrörsnattsländan Goera pilosa (Årstaviken), långhornsländorna Leptocerus tineiformis och Oecetis furva samt dagsländan Caenis robusta (Laduviken, Kyrksjön). I Igelbäcken har även krumrörnattsländan Notidobia ciliaris samt ryssjenattsländan Hydropsyche angustipennis hittats. Den senare lever även i Forsån och Orhemsbäcken.

Mindre snytessnäcka Ryssjenattslända

Mindre snytessnäcka (t.v.) hör till de litet ovanligare arterna som lever i Stockholms vatten. Ryssjenattsländors larver (t.h.) bygger fångstnät för mindre djur som de lever av. De kräver syrerikt, strömmande vatten. Illustration: Hans Sjögren.