Vissa av djuren är helt vattenlevande, medan andra tillbringar endast en del av sin livscykel där. Till exempel är trollsländans larver små rovdjur som ingår i bottenfaunan, medan den vuxna trollsländan är knuten till strandmiljön på land.
Bottenfaunan hjälper till att bryta ner organiskt material som lägger sig på bottnarna, och är även en viktig föda för andra artgrupper så som fiskar.
Några arter inom bottenfaunan är särskilt syrekrävande och hittas därför bara i miljöer där vattnet är tillräckligt rent. Artsammansättningen i bottenfaunan är ett mått på biologisk mångfald och kan därför användas inom miljöövervakningen för att få reda på hur ekosystemet mår, till exempel vilken näringsstatus vattnet har, eller om det är utsatt för någon påverkan. Den röda fjädermygglarven är en art som tål syrefattiga förhållanden; deras röda färg kommer av hemoglobin som ökar deras syreupptag ur vattnet, och är därför en art som kan indikera att bottnen är låg på syre.
Nedan följer några exempel på den mångfald av djur som lever i Stockholms bottenfauna:
- Kräftdjur: Sötvattengråsuggor, märlkräftor, musselkräftor.
- Insekter: Larver av trollsländor, sävsländor, dagsländor, nattsländor, bäcksländor, knott, tofsmygg och fjädermyggor. Larver och vuxna djur av skinnbaggar och skalbaggar.
- Spindeldjur: Sötvattenkvalster, spindlar.
- Blötdjur: Klotmusslor, målarmusslor, kamgälsnäckor, snytessnäckor.
- Maskar: Fåbortsmaskar, iglar.
- Nässeldjur: Hydror.
Nedan kan du läsa mer om de projekt och åtgärder som finns inom Stockholm för att gynna bottenfaunan. Vissa av projekten har inte som huvudsyfte att främja bottenfaunan men kan ändå ha stor potential att gynna denna artgrupp, så som dagvattendammar.
