Pollinering - mer än en bisyssla
Silverstreckad pärlemorfjäril på ängsvädd. Foto: Johan Pontén
- Artikel
- Dokument
Växter och djur har utvecklat ett samspel som är till bådas nytta, och även viktigt för oss människor. Blommornas färg, form och doft lockar till sig mängder av småkryp som livnär sig på deras pollen och nektar. I gengäld kan växternas frukter utvecklas när pollenet förs från blomma till blomma.
Vi kallar dem pollinatörer. De flesta blomväxter och merparten av våra matgrödor är beroende av dem, men på senare tid har de minskat oroväckande över hela världen. I Stockholm finns en mångfald av vilda bin, humlor, fjärilar och blomflugor, men även tambin. Dessa pyttesmå stockholmare ser till så vi får frukter och bär i våra trädgårdar, kolonilotter och naturområden.
Vi kan göra mycket för att gynna dem, även i stenstaden. Vi kan plantera nektarrika växter som blommar vid olika tillfällen hela säsongen eller sätta upp ”bihotell”. Gröna tak, väggar och kopplingar mellan byggnaderna stärker pollinatörernas livsmiljö.