Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

PFOS i ytvatten

Indikator TEMA.3.3.8.2.5

PFOS (perfluoroktansulfonat) tillhör gruppen högfluorerade ämnen (PFAS). De högfluorerade ämnena är en grupp mycket stabila ämnen som bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen. Därför är de bioackumulerande, dvs. de ansamlas i levande organismer. PFOS är mycket svårnedbrytbart, ansamlas i organismer och är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer År 2000 började huvudproducenten av PFOS att fasa ut tillverkningen. Inom EU är PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS nu förbjudna, med vissa undantag. PFOS ingår även i Stockholmskonventionen för persistenta organiska miljögifter samt i FNs luftvårdskonvention. Detta har medfört att användningen av PFOS minskat, även om det fortfarande tillverkas.

Högfluorerade ämnen används för att skapa släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används till exempel i textilier, impregneringsmedel, golvvax, skidvalla och brandsläckningsskum. Det finns hundratals olika högfluorerade ämnen.

PFOS i ytvatten har sedan 2012 undersökts vid tre platser i Stockholm inom miljöförvaltningens miljöövervakning, Drevviken, Årstaviken, och Saltsjön. Från år 2013 har provtagningen utökats i både inlandsvatten och kustvatten.

PFOS i Stockholms ytvatten kommer från en mängd olika diffusa källor. Framförallt läcker PFOS ut från olika produkter där det kan ingå. PFOS har tidigare används i rengöringsmedel, och i impregneringsmedel i en rad produkter såsom mattor, möbler, papper, textilier och läder. Nuvarande användning av PFOS är vid förkromning av metall, inom halvledarindustrin och i hydrauloljor inom flygindustrin.. De diffusa källorna kanaliseras sedan via dagvatten och reningsverk ut i ytvatten. PFOS kan också läcka från förorenade markområden där man tidigare använt till exempel brandsläckningsskum som innehållit PFOS. En hel del kommer också med långväga atmosfärisk transport.

PFOS i ytvatten

Rad-id Mätområde Datum Värde (ng/l)

0

Brunnsviken

2013

10,67

1

Brunnsviken

2014

5,59

2

Brunnsviken

2015

6,94

3

Brunnsviken

2016

3,90

4

Brunnsviken

2017

6,21

5

Brunnsviken

2018

9,07

6

Brunnsviken

2019

4,73

7

Brunnsviken

2020

15,87

8

Brunnsviken

2021

7,03

9

Bällstaån

2015

29,97

10

Bällstaån

2016

13,00

11

Bällstaån

2017

22,66

12

Bällstaån

2018

23,53

13

Bällstaån

2019

11,00

14

Bällstaån

2020

17,45

15

Bällstaån

2021

12,27

16

Drevviken

2012

11,00

17

Drevviken

2013

11,62

18

Drevviken

2014

9,12

19

Drevviken

2015

8,66

20

Drevviken

2016

7,10

21

Drevviken

2017

6,34

22

Drevviken

2018

5,90

23

Drevviken

2019

5,81

24

Drevviken

2020

6,32

25

Drevviken

2021

4,45

26

Fiskarfjärden

2016

2,60

27

Flaten

2018

2,95

28

Flaten

2019

1,94

29

Flaten

2020

2,38

30

Flaten

2021

1,66

31

Görväln

2016

2,63

32

Igelbäcken

2017

44,00

33

Igelbäcken

2019

36,00

34

Igelbäcken

2020

26,00

35

Igelbäcken

2021

20,00

36

Judarn

2015

1,40

37

Judarn

2016

1,40

38

Judarn

2017

1,40

39

Judarn

2018

1,32

40

Judarn

2019

0,80

41

Judarn

2020

0,76

42

Judarn

2021

0,72

43

Kyrksjön

2015

2,48

44

Kyrksjön

2016

0,90

45

Kyrksjön

2017

0,77

46

Kyrksjön

2018

0,74

47

Kyrksjön

2019

0,57

48

Kyrksjön

2020

0,79

49

Kyrksjön

2021

0,55

50

Lilla Värtan

2016

1,90

51

Lilla Värtan

2017

1,71

52

Lilla Värtan

2018

1,81

53

Lilla Värtan

2019

1,56

54

Lilla Värtan

2020

1,32

55

Lilla Värtan

2021

1,42

56

Långsjön

2015

2,08

57

Långsjön

2016

1,80

58

Långsjön

2017

1,85

59

Långsjön

2018

1,74

60

Långsjön

2019

1,33

61

Långsjön

2020

1,30

62

Långsjön

2021

1,45

63

Magelungen

2015

7,36

64

Magelungen

2016

7,30

65

Magelungen

2017

6,73

66

Magelungen

2018

5,84

67

Magelungen

2019

4,78

68

Magelungen

2020

4,47

69

Magelungen

2021

4,60

70

Riddarfjärden

2005

13,00

71

Riddarfjärden

2016

2,96

72

Riddarfjärden

2017

2,80

73

Riddarfjärden

2018

2,37

74

Riddarfjärden

2019

2,33

75

Riddarfjärden

2020

2,22

76

Riddarfjärden

2021

2,07

77

Råcksta Träsk

2015

6,63

78

Råcksta Träsk

2016

5,60

79

Råcksta Träsk

2017

4,87

80

Råcksta Träsk

2018

5,55

81

Råcksta Träsk

2019

2,58

82

Råcksta Träsk

2020

3,50

83

Råcksta Träsk

2021

2,65

84

Saltsjön

2012

5,70

85

Saltsjön

2013

3,71

86

Saltsjön

2014

3,76

87

Saltsjön

2015

3,46

88

Saltsjön

2016

2,50

89

Saltsjön

2017

2,30

90

Saltsjön

2018

1,96

91

Saltsjön

2019

1,91

92

Saltsjön

2020

2,19

93

Saltsjön

2021

1,54

94

Sicklasjön

2019

4,39

95

Sicklasjön

2020

4,57

96

Sicklasjön

2021

3,74

97

Trekanten

2017

3,60

98

Trekanten

2018

2,99

99

Trekanten

2019

2,56

100

Trekanten

2020

2,49

101

Trekanten

2021

2,58

102

Ulvsundasjön

2016

3,70

103

Ulvsundasjön

2017

4,30

104

Ulvsundasjön

2018

3,50

105

Ulvsundasjön

2019

2,70

106

Ulvsundasjön

2020

3,16

107

Ulvsundasjön

2021

3,08

108

Årstaviken

2005

12,00

109

Årstaviken

2012

8,04

110

Årstaviken

2013

5,89

111

Årstaviken

2014

5,39

112

Årstaviken

2015

5,68

113

Årstaviken

2016

3,50

114

Årstaviken

2017

4,44

115

Årstaviken

2018

2,85

116

Årstaviken

2019

2,18

117

Årstaviken

2020

2,54

118

Årstaviken

2021

2,69

119

Ältasjön

2019

1,46

120

Ältasjön

2020

2,23

121

Ältasjön

2021

1,80

Datakälla: Miljögiftsövervakningen, miljöförvaltningen Stockholms stad samt IVL Svenska miljöinstitutet, Rapport B1698.

Kommentar

Årsmedelvärden (ng/L) år 2012 och framåt från miljögiftsövervakningen. Undersökningen från 2020 visar högst halt i Bällstaån och Brunnsviken följt av Drevviken, Magelungen och Sicklasjön.

PFOS ingår bland de ämnen som används för att fastställa en vattenförekomsts kemiska status. För PFOS är miljökvalitetsnormen för inlandsytvatten fastställd till 0,65 ng/l, och 0,13 ng/l för kustvatten (årsmedelvärde).

Miljökvalitetsnormen för PFOS i ytvatten överskrids i alla Stockholms undersökta sjöar.