Miljögifter

Kvicksilver PCB Markföroreningar

Utsläppen av många kända miljögifter har minskat i Stockholm. Men trots det finns höga och i många fall mycket höga halter av många miljögifter i miljön. För flera ämnen överskrids miljökvalitetsnormer och gränsvärden. Det beror bland annat på att ämnen som har släppts ut bryts ner mycket långsamt, att ämnen sprids från förorenade områden i staden och att de tillförs via långväga transport. Samhällets användning av kemikalier ökar mycket snabbt vilket gör att nya, dåligt undersökta ämnen tillförs.

Här presenteras information om de lokala fokusämnena som finns med i Stockholms kemikalieplan, samt om PCB och PAH eftersom halterna fortfarande är förhöjda för dessa vilket gör det viktigt att följa utvecklingen.

Förhöjda halter av många miljögifter

Mätningar i Stockholm visar att halterna av många antropogena ämnen är förhöjda i Stockholm. Miljökvalitetsnormer respektive gränsvärden för flera ämnen i ytvatten, fisk och sediment överskrids i flera fall, i vissa fall med mycket bred marginal.

Källorna till de miljögifter som ingår i miljögiftsövervakningen är olika för de olika ämnena. Gemensamt är dock att den utbredda användningen i samhället av dessa ämnen ofta är en likvärdig, om inte större, källa till utsläpp än de industriella källorna, i synnerhet i Stockholmsregionen. Det kan illustreras av att miljögifterna hittas i både dagvatten och avloppsvatten i Stockholm. En annan viktig källa kan också vara spridning från historiska föroreningar i sediment och landområden. För vissa ämnen är långväga transport dominerande vilket begränsar möjligheterna att påverka halterna genom lokala åtgärder.

Diffusa utsläpp har ökat i betydelse

Genom lagstiftning och substitution har utsläppen av många ämnen minskat. Halterna i slam visar därför i många fall på sjunkande halter. Halter i miljön visar däremot ofta på mer oklara trender, eftersom många av de aktuella ämnena är svårnedbrytbara och därför finns kvar i miljön långt efter att utsläppen har upphört. Samtidigt ökar kemikalieanvändningen i samhället, vilket leder till att nya, tidigare okända ämnen släpps ut.

Genom lagstiftning och rening har utsläppen från industrier minskat de senaste decennierna, och i Stockholm har dessutom en utflyttning av industrier bidragit. Diffusa utsläpp relaterade till användning av varor och material har istället ökat i betydelse. Dessa är ofta svåra att komma åt med traditionella åtgärder utan kräver andra angreppssätt. Ett flertal sådana åtgärder finns i Stockholms stads kemikalieplan 2014–2019.

Bakgrund och problembild

Effekterna av kemiska ämnen på hälsa och miljö är många gånger svåra att identifiera i det enskilda fallet. Miljöeffekter kan uppträda i form av stigande halt av ett ämne i topp-predatorer, nedsatt markmikrobiell aktivitet, skadade organ hos fiskar, ändrade artsammansättningar etc. Hälsoeffekter kan uppträda som hormonrelaterade sjukdomar (exempelvis fetma, högt blodtryck, diabetes, fertilitetsnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), njurskador, benskörhet och cancer. Det är dock svårt att veta i hur hög grad det är kemisk påverkan som ligger bakom snarare än andra faktorer. Ett antal studier under senare år visar dock att hälsoskadorna sannolikt är omfattande.

Huvudområde TEMA.6
Senast uppdaterad: 2017-06-21
Kontakt

Dokument

Attityder till farliga kemiska ämnen i varor

Undersökningen handlar om olika gruppers attityder till farliga kemiska ämnen i varor, vem/vilka som har ansvar för att minska dessa, det egna ansvaret, oro, vilken kunskap man har, hur man vill ha information samt vad man kan göra själv för att minska farliga kemiska ämnen i varor.

Artiklar

NonHazCity – kemikaliesmarta städer runt Östersjön

NonHazCity är ett EU-projekt som syftar till att göra städerna runt Östersjön kemikaliesmarta. Analyser av avloppsvatten och informationskampanjer är exempel på åtgärder inom projektet som ska leda till att mängderna skadliga ämnen till havet ska minskas.

Projekt ska hitta metoder att övervaka miljögifter

Vilka miljögifter är det som påverkar människors hälsa, och hur kan vi bäst följa upp hur mycket hälsofarliga kemikalier vi utsätts för? Stockholms stad har inlett ett projekt där forskare ska ta fram sätt att hitta indikatorer för stadens kemikaliearbete.