En längre tid utan nederbörd kallas torrperiod. Torrperiod definieras som maximalt antal dagar i följd utan nederbörd (regn eller snö). För att dygnet ska definieras som torrt krävs det att nederbörden ska vara mindre än 0,1 mm. Ett dygn omfattar här tiden mellan klockan 07-07 svensk tid. Mätningar av nederbörden görs av SMHI i Observatorielunden i centrala Stockholm.
Medelvärdet för den nya normalperioden 1991-2020 var 17 dagar med sammanhängande torka per år.
| Rad-id | Mätserie | Senaste värdet (dygn) | Datum |
|---|---|---|---|
|
0 |
30 |
2023 |
|
|
1 |
19 |
2023 |
Variationen mellan enskilda år kan vara stor för årets längsta torrperiod. Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 var 17 dygn, vilket det även var för den nya normalperioden 1991-2020, när man avrundar till hela dygn. Det verkar dock som att torrperioderna har blivit något längre de senaste 10 åren.
Väderstatistiken visar också att årets längsta torrperiod ofta infaller under våren (mars-maj) i Stockholm. Den längsta torrperiod som registrerats var 32 dygn (1974 och 2022), medan den kortaste endast omfattade 8 dygn (1998).
Månadslånga torrperioder är ovanliga, endast fem år har torrperioden varat 30 dygn eller längre. Detta inträffade både 2022 och 2023. Årets längsta torrperiod 2023 inföll perioden 18 maj till 16 juni.
Om långa torrperioder infaller under de varmaste sommarmånaderna kan effekterna bli stora på naturen, eftersom de allra flesta växter och djur är beroende av kontinuerlig tillgång till vatten. Risken för skogsbränder ökar också vid långvarig torka.
Miljöbarometern