Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Utflödet från Mälaren

Indikator TEMA.1.2.16

Mälaren är Sveriges tredje största sjö och dess avrinningsområde utgör fem procent av hela landets yta. Avrinningsområdet sträcker sig ända upp till Bergslagen i nordväst, sjön Hjälmaren ingår också. Mälaren är sedan 1943 en reglerad sjö, tappningen av vatten sköts av Stockholms Hamnar. I normala fall släpps vatten ut vid Riksbron i Norrström, men vid högre flöden öppnas även andra tappningsställen i Stockholm och Södertälje. Läs mer om detta i indikatorn "Vattennivån i Mälaren".

Klimatförändringarna medför en ökande medeltemperatur vilket enligt SMHI bedöms ge upphov till ökade nederbördsmängder och något högre årsmedeltillrinning till Mälaren. Ökningen är störst vintertid, då mer nederbörd kommer att falla som regn istället för som snö. Tillrinningen under vår och sommar väntas däremot minska, på grund av ökad avdunstning. Läs mer här om Mälaren i ett förändrat klimat.

För att följa utvecklingen är det intressant att studera hur vattenflödet ut ur Mälaren förändrats över tiden, och om man kan urskilja någon trend hos den årliga variationen. Denna indikator visar det totala årliga utflödet från Mälaren sedan 1943, uttryckt i enheten miljoner kubikmeter (Mm³).

Årligt utflöde från Mälaren till Saltsjön, miljoner kubikmeter

Datakälla: Stockholms Hamnar
Senaste värdet:
6190 Mm³ (2021).
Utgångsvärde:
4249 Mm³ (1943).
Normalvärde 1961-1990:
4931 Mm³.

Kommentar

Utflödet från Mälaren kan uppvisa stora variationer från år till år. Medelvärdet för referensnormalperioden 1961-1990 var 4931 miljoner kubikmeter (Mm³) i årlig vattenvolym. Medelvärdet för den efterföljande perioden 1991-2020 var 4845 Mm³, således en svag minskning. Det högsta utflödet uppmättes 1944 med 8499 Mm³, det lägsta 1976 med 1318 Mm³.

När man studerar hela perioden från 1943 till idag ser man att trendlinjen är nästan horisontell. För perioden som helhet har det alltså inte skett någon egentlig förändring i utflödet. Man kan dock notera att de årliga variationerna verkar ha varit något större längre bakåt i tiden. Beträffande medelvärden för de enskilda månaderna ser man att de största flödena inträffat under april och maj, följt av december. De lägsta flödena förekommer i augusti och september, följt av juli.

2012 var utflödet bland de största som uppmätts sedan Mälaren reglerades, särskilt sommarmånaderna var långt över medelvärdet. År 2000 var vattennivån i december rekordhög, och det var risk för allvarliga översvämningar. Utflödet från Mälaren under nov-dec var då mer än tre gånger så högt som normalt för dessa månader.