Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Växtsäsong

Indikator TEMA.1.2.27

Temperaturen registreras av SMHI vid mätstationen i Observatorielunden i centrala Stockholm. Växtsäsongen brukar definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett visst gränsvärde. Växtsäsong kallas även för vegetationsperiod, här har vi valt att använda begreppet växtsäsong.

SMHI använder vanligen följande definition på växtsäsong (vegetationsperiod), där den är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt: ”Starttidpunkt är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5°C. Sluttidpunkt är sista dagen i årets sista fyradagarsperiod med dygnsmedeltemperatur över 5°C.”

Medelvärdet för växtsäsongens längd under referensnormalperioden 1961-1990 var 219 dygn.

Längden på årets växtsäsong vid Observatorielunden

Datakälla: SMHI
Senaste värdet:
273 dygn (2020).
Utgångsvärde:
164 dygn (1941).
Normalvärde 1961-1990:
219 dygn.

Kommentar

Växtsäsongens längd varierar relativt mycket från år till år. För mätstationen Observatorielunden var längden på växtsäsongen i genomsnitt 219 dygn under referensnormalperioden 1961–1990, jämfört med 236 dygn under perioden 1991–2020. Den genomsnittliga längden på växtsäsongen var således 17 dygn längre, vilket motsvarar en ökning med 8 procent.

Ökningen av växtsäsongens längd beror främst på att den börjar tidigare på året. Från att oftast ha börjat i april under referensnormalperioden 1961–1990, till att börja i mars lika ofta som april under perioden 1991–2020. Slutet av vegetationsperioden skiljer endast några få dagar i genomsnitt mellan perioderna 1961–1990 och 1990–2020.

Tidsseriens kortaste växtsäsong var år 1941, då den endast varade i 164 dygn. Tidsseriens längsta växtsäsong uppgår till 310 dygn, och uppmättes år 2005.

Uppdaterad: 2021-09-08