Växtsäsong

Indikator TEMA. 1.2. 27

Temperaturen registreras av SMHI vid mätstationen i Observatorielunden i centrala Stockholm. Den meteorologiska växtsäsongen brukar definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett visst gränsvärde. Växtsäsong kallas även för vegetationsperiod, här har vi valt att använda begreppet växtsäsong.

SMHI använder vanligen följande definition på växtsäsong (vegetationsperiod), där den är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt: ”Starttidpunkt är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5°C. Sluttidpunkt är sista dagen i årets sista fyradagarsperiod med dygnsmedeltemperatur över 5°C.”

Medelvärdet för växtsäsongens längd under den nya normalperioden 1991-2020 var 236 dygn.

Diagram
Tabell
Jämför

Längden på årets växtsäsong vid Observatorielunden

Välj mätserie
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (dygn)
0	Årsvärden	1941	164
1	Årsvärden	1942	203
2	Årsvärden	1943	220
3	Årsvärden	1944	197
4	Årsvärden	1945	225
5	Årsvärden	1946	242
6	Årsvärden	1947	208
7	Årsvärden	1948	212
8	Årsvärden	1949	222
9	Årsvärden	1950	202
10	Årsvärden	1951	215
11	Årsvärden	1952	203
12	Årsvärden	1953	256
13	Årsvärden	1954	186
14	Årsvärden	1955	200
15	Årsvärden	1956	177
16	Årsvärden	1957	222
17	Årsvärden	1958	186
18	Årsvärden	1959	278
19	Årsvärden	1960	228
20	Årsvärden	1961	253
21	Årsvärden	1962	207
22	Årsvärden	1963	198
23	Årsvärden	1964	245
24	Årsvärden	1965	200
25	Årsvärden	1966	199
26	Årsvärden	1967	211
27	Årsvärden	1968	205
28	Årsvärden	1969	229
29	Årsvärden	1970	171
30	Årsvärden	1971	202
31	Årsvärden	1972	241
32	Årsvärden	1973	221
33	Årsvärden	1974	273
34	Årsvärden	1975	213
35	Årsvärden	1976	217
36	Årsvärden	1977	207
37	Årsvärden	1978	233
38	Årsvärden	1979	225
39	Årsvärden	1980	194
40	Årsvärden	1981	200
41	Årsvärden	1982	248
42	Årsvärden	1983	208
43	Årsvärden	1984	239
44	Årsvärden	1985	171
45	Årsvärden	1986	223
46	Årsvärden	1987	189
47	Årsvärden	1988	200
48	Årsvärden	1989	284
49	Årsvärden	1990	253
50	Årsvärden	1991	220
51	Årsvärden	1992	167
52	Årsvärden	1993	228
53	Årsvärden	1994	203
54	Årsvärden	1995	201
55	Årsvärden	1996	216
56	Årsvärden	1997	229
57	Årsvärden	1998	253
58	Årsvärden	1999	248
59	Årsvärden	2000	245
60	Årsvärden	2001	214
61	Årsvärden	2002	215
62	Årsvärden	2003	266
63	Årsvärden	2004	208
64	Årsvärden	2005	310
65	Årsvärden	2006	245
66	Årsvärden	2007	235
67	Årsvärden	2008	253
68	Årsvärden	2009	242
69	Årsvärden	2010	207
70	Årsvärden	2011	239
71	Årsvärden	2012	249
72	Årsvärden	2013	220
73	Årsvärden	2014	257
74	Årsvärden	2015	293
75	Årsvärden	2016	231
76	Årsvärden	2017	224
77	Årsvärden	2018	219
78	Årsvärden	2019	278
79	Årsvärden	2020	273
80	Årsvärden	2021	237
81	Årsvärden	2022	243
82	Årsvärden	2023	218
83	Linjär trend	1941	204,17
84	Linjär trend	2023	243,8

Datakälla: SMHI

Exportera data till Excel

Kommentar

Växtsäsongens längd varierar relativt mycket från år till år. För mätstationen Observatorielunden var längden på växtsäsongen i genomsnitt 219 dygn under referensperioden 1961–1990, jämfört med 236 dygn under den nya normalperioden 1991–2020. Den genomsnittliga längden på växtsäsongen var således 17 dygn längre, vilket motsvarar en ökning med 8 procent.

Ökningen av växtsäsongens längd beror främst på att den börjar tidigare på året. Från att oftast ha börjat i april under perioden 1961–1990, till att börja i mars lika ofta som april under perioden 1991–2020. Slutet av växtsäsongen skiljer endast några få dagar i genomsnitt mellan perioderna 1961–1990 och 1990–2020.

Tidsseriens kortaste växtsäsong var år 1941, då den endast varade i 164 dygn. Tidsseriens längsta växtsäsong uppgår till 310 dygn, och uppmättes år 2005.

SLU ansvarar för det Svenska fenologinätverket, där biologiska data samlas in om årstidsvariationer. Indikatorn "Växternas växtsäsong" mäts som tiden mellan lövsprickning till träden fått höstfärger, läs mer här.