Beredskap för värmeböljor

Perioder av höga temperaturer kan vara påfrestande på hälsan, och med klimatförändringarna förväntas värmeböljor bli vanligare. Folkhälsomyndigheten har sammanställt kunskap på området och tagit fram en vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets hantering. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns mycket material samlat om hur samhället kan öka beredskapen vid värmeböljor.

Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig och det kan vara svårt att få ned temperaturen inomhus.

Handlingsplaner för hantering av värmeböljor finns i hela södra Europa. I Sverige har SMHI tillsammans med miljömedicin på Umeå universitet utvecklat ett värmevarningssystem för Sverige.

Varningssystemet har följande varningskriterier:

• Meddelande om höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26°C tre dagar i följd.
• Klass 1-varning för höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30°C tre dagar i följd.
• Klass 2-varning för höga temperaturer: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med maxtemperatur på minst 30°C kan bli längre än fem dygn och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33°C tre dagar i följd.

Här är länk till information om varningssystemet på SMHIs hemsida.

Mer information om höga temperaturer och värmeböljor

Stockholms stad har genom dess äldreförvaltning och socialförvaltning tagit fram rekommendationer för hur verksamheter inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet bör agera före och vid en värmebölja.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har samlat information om beredskap för värmebölja på sin hemsida.

På Boverkets hemsida finns information och rekommendationer om hur effekterna av värmeböljor kan hanteras på kort och lång sikt.