Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Fakta om utfasningsämnen och riskminskningsämnen

Artikel KP.1

Utfasningsämnen

Utfasningsämnen har så allvarliga egenskaper att de bör fasas ut och inte alls användas, de kan exempelvis vara cancerframkallande eller mycket svåra att bryta ner i naturen. Kriterierna för urvalet av denna grupp har fastställts av Kemikalieinspektionen och speglar till stor del de kriterier som ligger till grund för tillståndsprövning inom EUs kemikalielagstiftning Reach.

Ämnen som ingår i denna kategori är:

  • CMR-ämnen (cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen), kategori 1 & 2 enligt KIFS 2005:7 alternativt kategori 1A & 1B enligt CLP-förordningen
  • PBT- och vPvB-ämnen (persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen) enligt REACH bilaga XIII
  • Hormonstörande ämnen
  • Ozonnedbrytande ämnen (enligt förordning 2037/2000/EG)
  • Särskilt farliga metaller (kadmium, kvicksilver, bly och deras föreningar)

Exempel på utfasningsämnen:

  • DEHP och flera andra ftalater är reproduktionsstörande och kan förekomma i bland annat PVC-plast.
  • Antracen är ett PBT-ämne som kan finnas i takpapp, gummi (bl a däck), kreosotimpregnerat virke och pyroteknikprodukter.

Prioriterade riskminskningsämnen

Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som gör att dessa ämnen bör ges särskild uppmärksamhet. De har en ”lägre farlighetsklassning” än utfasningsämnena men måste alltid bedömas i den aktuella användningen och hanteras utifrån den risk som då kan uppkomma. Urvalskriterierna för denna grupp har fastställts av Kemikalieinspektionen.

Ämnen som ingår i denna kategori är:

  • CMR-ämnen, kategori 3 enligt KIFS 2005:7 alternativt kategori 2 enligt CLP-förordningen
  • Potentiella PBT- och vPvB-ämnen (persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen enligt REACH bilaga XIII)
  • Ämnen med mycket hög akut giftighet (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen)
  • Allergiframkallande ämnen (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen)
  • Ämnen med hög kronisk giftighet (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen)
  • Miljöfarliga ämnen och ämnen med långtidseffekter i miljön (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen)

Exempel på prioriterade riskminskningsämnen:

  • Bland allergiframkallande ämnen kan nämnas nickel, konserveringsmedel i allt från färg till hygienprodukter, många parfymämnen med mera.
  • Kopparjonen som frigörs vid oskyddad användning av koppar är miljöfarlig och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön.
Uppdaterad: 2018-12-20