Gå direkt till sidans innehåll

Bottenfauna-gammal

Från vänster till höger: nykläckt trollslända, trollsländela
Nykläckt trollslända, trollsländelarv och sävslända. Foto: Thomas Jansson, Naturvatten AB
Artikel

Bottenfauna brukar de djur kallas som lever på bottnarna i sjöar och vattendrag. Det handlar oftast om småkryp som olika kräftdjur, insektslarver, maskar, snäckor och musslor.

Vissa av djuren är helt vattenlevande, medan andra bara tillbringar en del av sin livscykel där. Till exempel är trollsländans larv ett litet rovdjur som ingår i bottenfaunan, medan den vuxna trollsländan är knuten till strandmiljön på land. Några arter är särskilt syrekrävande och hittas därför bara i miljöer där vattnet är tillräckligt rent. En art med speciella krav visar att vattnet på platsen varit rent under hela djurets livstid, kanske i flera år.

Här är några exempel på den mångfald av djur som lever i Stockholms bottenfauna:
Kräftdjur: Sötvattengråsuggor, märlkräftor, musselkräftor.
Insekter: Larver av trollsländor, sävsländor, dagsländor, nattsländor, bäcksländor, knott, tofsmyggor och fjädermyggor. Larver och vuxna djur av skinnbaggar och skalbaggar.
Spindeldjur: Sötvattenskvalster, spindlar.
Blötdjur: Klotmusslor, målarmusslor, kamgälsnäckor, snytessnäckor.
Maskar: Fåborstmaskar, iglar.
Nässeldjur: Hydror.

Sammansättningen av arter i bottenfaunan är ett mått på vattenmiljöns biologiska mångfald och kan följas i miljöövervakningen för att få reda på hur ekosystemet "mår", t ex vilken näringsstatus vattnet har, eller om det är utsatt för någon påverkan. Exempelvis brukar röda fjädermygglarver tåla syrefattiga förhållanden; deras röda färg kommer av hemoglobin som ökar syreupptagningen ur vattnet.

I Stockholm görs regelbundna provtagningar av bottenfaunan som en kvalitetsfaktor för att bedöma den ekologiska statusen i våra vatten. Läs mer om denna miljöövervakning via länken här intill. Vid provtagningarna kan man också se om det förekommer skyddsvärda arter i bottenfaunan, som bör uppmärksammas för sin egen skull.

Mindre snytessnäcka. Illustration: Hans Sjögren
Mindre snytessnäcka hör till de litet ovanligare arterna som lever i Stockholms vatten. Illustration: Hans Sjögren.

Exempel på litet ovanligare blötdjur som hittats i Stockholm är sjötusensnäcka (Riddarfjärden, Ulvsundasjön, Flaten), mindre snytessnäcka (Riddarfjärden, Laduviken) flat kamgälsnäcka (Flaten, Magelungen), örondammsnäcka (Flaten), sjöskivsnäcka (Judarn) samt ribbskivsnäcka (flera sjöar; arten är ovanlig i landet men vanligare i regionen). Vid en naturvärdesinventering vid Alviks strand (Mälaren) fann man även den rödlistade arten äkta målarmussla samt spetsig målarmussla och allmän dammussla.

Bland ovanliga insekter har man hittat grusrörsnattsländan Goera pilosa (Årstaviken), långhornsländorna Leptocerus tineiformis och Oecetis furva samt dagsländan Caenis robusta (Laduviken, Kyrksjön). I Igelbäcken har även krumrörnattsländan Notidobia ciliaris samt ryssjenattsländan Hydropsyche angustipennis hittats. Den senare lever även i Forsån och Orhemsbäcken.

Ryssjenattsländors larver bygger fångstnät för mindre djur som de lever av. De kräver syrerikt, strömmande vatten. Illustration: Hans Sjögren.
Ryssjenattsländors larver bygger fångstnät för mindre djur som de lever av. De kräver syrerikt, strömmande vatten. Illustration: Hans Sjögren

Kontakt
Uppdaterad: 2024-01-11