Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

PFOS i fisk

Fiskar
Foto: Magnus Melin
Indikator TEMA.3.6.3.4

PFOS (perfluoroktansulfonsyra) tillhör gruppen perfluorerade ämnen som sedan 1950-talet har använts i ett stort antal produkter som exempelvis impregneringsmedel för textilier, rengöringsmedel, skidvallor och brandsläckningsskum. Perflourerade ämnen har fått stor spridning i miljön.

Ämnet är sedan 2008, med vissa undantag, förbjudet i kemiska produkter och varor inom EU. Dessvärre har flera av de ämnen som använts för att ersätta PFOS visat sig ha liknande negativa effekter för hälsa och miljö. Perfluorerade ämnen är mycket svårnedbrytbart och ansamlas i djur.

Fiskar i vissa sjöar kan ha för höga halter av PFOS

På grund av höga halter PFOS i fisken avråder Stockholms stad från att äta fisk som är fångad i Magelungen.

Fisk från Brunnsviken, Ulvsundasjön, Riddarfjärden, Årstaviken, Görväln, Drevviken, Flaten, Trekanten och Sicklasjön bör inte ätas mer än 2-3 gånger per år. Rekommendationerna gäller tills vidare.

Sänkta gränsvärden för veckointaget av PFAS

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) sänkte 2020 kraftigt det hälsobaserade riktvärdet för det tolererbara veckointaget av PFAS. Livsmedelsverket har föreslagit att miljökvalitetsnormen för PFOS i fisk ska gälla som temporär åtgärdsnivå.

Fisk från tio av stadens sjöar och vattendrag överskrider miljökvalitetsnormen på 9,1 mikrogram PFOS per kilo fiskmuskel då jämförelse görs med ett medelvärde av de tre senaste undersökningsåren.

Mot bakgrund av detta, samt Efsa:s nya riktvärde, har Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat om särskilda kostrekommendationer för egenfångad fisk från de aktuella sjöarna. Detta ska dock inte ses som en avrådan från att fiska.

Resultat från undersökning av PFOS i konsumtionsfisk finns i en rapport från 2022

Halter av andra poly- och perflourerade ämnen, så kallade PFAS-ämnen, i fisk utöver PFOS finns i dokumentet över resultat från miljöförvaltningens miljögiftsövervakning av fisk.

PFOS i abborre, halt i muskel

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/kg)

0

Brunnsviken

2013

19

1

Brunnsviken

2014

6,9

2

Brunnsviken

2015

16

3

Brunnsviken

2016

7,2

4

Brunnsviken

2017

11

5

Brunnsviken

2018

5,5

6

Brunnsviken

2019

7,0

7

Brunnsviken

2020

31

8

Brunnsviken

2021

89

9

Djurgårdsbrunnsviken

2010

30

10

Djurgårdsbrunnsviken

2011

9,0

11

Djurgårdsbrunnsviken

2012

7,4

12

Djurgårdsbrunnsviken

2013

17

13

Djurgårdsbrunnsviken

2014

4,8

14

Djurgårdsbrunnsviken

2015

17

15

Djurgårdsbrunnsviken

2016

4,0

16

Djurgårdsbrunnsviken

2017

16

17

Djurgårdsbrunnsviken

2018

3,5

18

Djurgårdsbrunnsviken

2019

3,3

19

Djurgårdsbrunnsviken

2020

6,2

20

Djurgårdsbrunnsviken

2021

15

21

Drevviken

2011

22

22

Drevviken

2013

30

23

Drevviken

2014

12

24

Drevviken

2015

29

25

Drevviken

2016

20

26

Drevviken

2017

37

27

Drevviken

2018

20

28

Drevviken

2019

18

29

Drevviken

2020

17

30

Drevviken

2021

25

31

Fiskarfjärden

2016

7,7

32

Flaten

2018

1,7

33

Flaten

2019

14

34

Flaten

2020

13

35

Flaten

2021

18

36

Görväln

2016

9,4

37

Görväln

2021

20

38

Judarn

2015

5,1

39

Judarn

2016

1,7

40

Judarn

2017

4,3

41

Judarn

2018

1,2

42

Judarn

2019

1,9

43

Judarn

2020

2,1

44

Judarn

2021

5,2

45

Lilla Värtan

2016

3,6

46

Lilla Värtan

2017

5,0

47

Lilla Värtan

2018

3,9

48

Lilla Värtan

2019

5,7

49

Lilla Värtan

2020

4,0

50

Lilla Värtan

2021

13

51

Långsjön

2015

5,7

52

Långsjön

2016

1,1

53

Långsjön

2017

5,4

54

Långsjön

2018

14

55

Långsjön

2019

9,2

56

Långsjön

2020

4,4

57

Långsjön

2021

9,0

58

Magelungen

2015

51

59

Magelungen

2016

26

60

Magelungen

2017

36

61

Magelungen

2018

33

62

Magelungen

2019

72

63

Magelungen

2020

28

64

Magelungen

2021

54

65

Riddarfjärden

2016

9,8

66

Riddarfjärden

2017

14

67

Riddarfjärden

2018

12

68

Riddarfjärden

2019

11

69

Riddarfjärden

2020

10

70

Riddarfjärden

2021

23

71

Råcksta Träsk

2015

8,8

72

Råcksta Träsk

2016

7,5

73

Råcksta Träsk

2017

9,7

74

Råcksta Träsk

2018

8,8

75

Råcksta Träsk

2019

8,5

76

Råcksta Träsk

2020

4,3

77

Råcksta Träsk

2021

9,8

78

Sicklasjön

2019

22

79

Sicklasjön

2020

1,1

80

Sicklasjön

2021

29

81

Trekanten

2017

11

82

Trekanten

2018

2,7

83

Trekanten

2019

5,1

84

Trekanten

2020

12

85

Trekanten

2021

14

86

Ulvsundasjön

2015

15

87

Ulvsundasjön

2016

9,7

88

Ulvsundasjön

2017

15

89

Ulvsundasjön

2018

12

90

Ulvsundasjön

2019

16

91

Ulvsundasjön

2020

9,5

92

Ulvsundasjön

2021

12

93

Årstaviken

2010

14

94

Årstaviken

2011

13

95

Årstaviken

2013

9,9

96

Årstaviken

2014

9,6

97

Årstaviken

2015

18

98

Årstaviken

2016

6,0

99

Årstaviken

2017

17

100

Årstaviken

2018

15

101

Årstaviken

2019

12

102

Årstaviken

2020

11

103

Årstaviken

2021

16

104

Ältasjön

2019

2,4

105

Ältasjön

2020

1,9

106

Ältasjön

2021

3,2

Datakälla: Miljöförvaltningens miljögiftsövervakning

Kommentar

Vid den senaste mätningen gjord år 2020, uppvisade majoriteten av de undersökta vattenförekomsterna inom Stockholm stad höga halter av PFOS. Mycket höga halter har påträffats i Magelungen, vilket bland annat beror på övningar med brandsläckningsskum som har förekommit vid Ågesta, uppströms i sjösystemet.

Redovisade halter är PFOS i fiskmuskel baserat på poolade prover med minst 10 abborrar. Halter år 2010-2014 är omräknade halter i fiskmuskel baserat på uppmätt halt i lever enlig omvandlingsfaktor (Faxneld S., Danielsson S., Nyberg E. (2014) Distribution of PFAS in liver and muscle of herring, perch, cod, eelpout, arctic char, and pike from limnic and marine environments in Sweden. Report 9:2014. Swedish Museum of Natural History.)

Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
Uppdaterad: 2023-01-30