Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA.3.2.3.1.1

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Lilla Värtan	1972	130
1	Lilla Värtan	1976	47
2	Lilla Värtan	1977	41
3	Lilla Värtan	1978	43
4	Lilla Värtan	1979	35
5	Lilla Värtan	1980	35
6	Lilla Värtan	1981	33
7	Lilla Värtan	1982	40
8	Lilla Värtan	1983	37
9	Lilla Värtan	1984	36
10	Lilla Värtan	1985	33
11	Lilla Värtan	1986	36
12	Lilla Värtan	1987	31
13	Lilla Värtan	1988	29
14	Lilla Värtan	1989	30
15	Lilla Värtan	1990	45
16	Lilla Värtan	1991	44
17	Lilla Värtan	1992	44
18	Lilla Värtan	1993	35
19	Lilla Värtan	1994	37
20	Lilla Värtan	1995	32
21	Lilla Värtan	1996	29
22	Lilla Värtan	1997	27
23	Lilla Värtan	1998	28
24	Lilla Värtan	1999	23
25	Lilla Värtan	2000	25
26	Lilla Värtan	2001	26
27	Lilla Värtan	2002	28
28	Lilla Värtan	2003	25
29	Lilla Värtan	2004	25
30	Lilla Värtan	2005	29
31	Lilla Värtan	2006	31
32	Lilla Värtan	2007	38
33	Lilla Värtan	2008	34
34	Lilla Värtan	2009	38
35	Lilla Värtan	2010	30
36	Lilla Värtan	2011	32
37	Lilla Värtan	2012	35
38	Lilla Värtan	2013	34
39	Lilla Värtan	2014	33
40	Lilla Värtan	2015	29
41	Lilla Värtan	2016	34
42	Lilla Värtan	2017	40
43	Lilla Värtan	2018	42
44	Lilla Värtan	2019	42
45	Lilla Värtan	2020	36
46	Lilla Värtan	2022	26
47	Lilla Värtan	2023	27

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Exportera data till Excel

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Saltsjön och Hammarby sjö.