Gå direkt till sidans innehåll

Så mår forsån

Elfiske i Forsån
Elfiske i Forsån. Foto: Michael Wzdulski
Tema TEMA. 3.3.7. 1

Vattenkvaliteten har förbättrats sedan 1970-talet på grund av centraliserad och mer effektiv avloppsvattenrening. Forsån påverkas dock fortfarande av att den ligger i ett storstadsområde.

Vattenkvaliteten i Forsån följer i allmänhet den i Magelungen och har förbättrats sedan 1970-talet. En centraliserad och mer effektiv avloppsvattenrening har spelat en avgörande roll i förbättringen. Forsån påverkas dock fortfarande av att den ligger i ett storstadsområde och fosforhalterna är något lägre i åns övre del jämfört med den lägre vilket visar på en påverkan från det lokala avrinningsområdet.

Statusklassningen av en vattenförekomst speglar den befintliga vattenkvaliteten utifrån den miljöövervakning som utförts. Forsån bedöms ha måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Genomförda undersökningar av kiselalger, bottenfauna eller fisk visar att Forsån är näringspåverkad men även att den fysiska livsmiljön är kraftigt påverkad. Ån är både rätad och kraftigt rensad och en bergklack har sprängts bort vilket minskar den naturliga biotopvariationen. Det förekommer inga vandringshinder i Forsån men däremot nedströms vid utloppet från Tyresåns sjösystem.

Det finns bara mätdata för tre metaller och PFOS i Forsån men eftersom vatten och fisk rör sig från Magelungen till Forsån bedöms den kemiska statusen vara densamma som i Magelungen, dvs den uppnår inte god status. De ämnen som överskrider fastställda gränsvärden i Magelungen är bromerade difenyletrar (PBDE), kvicksilver, perflouroktansulfonsyra (PFOS) och tributyltenn (TBT) i vatten, biota eller sediment.

Nedan hittar du indikatorer och mätningar som visar hur Forsån mår.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-02-02