Inventering av fladdermöss

Fladdermössen artbestäms lättast på sina läten, men dessa ligger i regel på en hög frekvens som våra öron inte kan uppfatta. Vid inventering av fladdermöss registreras dessa ultraljud med en särskild detektor. Den bästa perioden för artinventering är i juli - augusti då fladdermössens aktivitet är som störst i samband med reproduktionen. 

Den senaste fladdermusinventeringen i Stockholms stad gjordes 2024 på totalt 12 lokaler. Då registrerades nio arter, bland annat den hotade arten mindre brunfladdermus (Nyctalus leisleri), som inte var känd från Stockholm tidigare.

2017-18 inventerades fladdermöss i ett samarbetsprojekt med Södertörnsekologerna. I Stockholms stad inventerades tre lokaler i Söderort och två i Västerort: Skärholmsdalen, västra Årstaskogen, Stora Sköndal, Hansta och Kyrkhamn. Då användes en kombination av s k autoboxar, som fick sitta uppe c:a ett dygn per inventeringstillfälle, samt manuell inventering med ultraljudsdetektor och portabel ljuskälla, vilket gjordes längs en slinga. Ljudsekvenserna som spelats in analyserades därefter i dator för artbestämning.

Resultatet blev överraskande för Stockholms del: totalt fyra nya arter för staden registrerades, varav tre rödlistade: dammfladdermus (Myotis dasycneme) är starkt hotad, kategori EN, sydfladdermus (Eptesicus serotinus) är också starkt hotad och fransfladdermus (Myotis nattereri) är sårbar, kategori VU. Dessutom hittades trollpipistrell (Pipistrellus nathusii), som inte är rödlistad men ganska ovanlig i Stockholmstrakten.

Projektet fortsatte under 2019 med långtidsövervakning på en lokal i Stockholm: Sätra varv. Vid långtidsövervakning monteras fjärrstyrd datorutrustning upp i en byggnad vid lokalen, och en mikrofon placeras i ett träd. Inspelade fladdermusläten analyseras därefter. Under 42 sommardagar följdes fynd av ovanliga arter upp för att avgöra vilka som förekommer regelbundet i området. Sju arter registrerades vid Sätra varv, varav dammfladdermus (starkt hotad art) under fyra inspelningar. Den vanligaste arten var dvärgpipistrell medan nordfladdermus var näst vanligast. Aktiviteten var generellt högst under juli månad.

Den enda tidigare inventeringen som omfattade hela Stockholms stad gjordes manuellt 1997, då 7 arter påträffades på sammanlagt 12 lokaler. Idag finns betydligt effektivare instrument än på 1990-talet; s k autoboxar. Dessa är lådor med utrustning som placeras ut för att automatiskt spela in ultraljud från fladdermöss som passerar eller jagar. Autoboxarna är troligen en viktig anledning till att de hotade arterna inte hittats tidigare i Stockholm, men för vissa arter kan även populationerna ha förändrats.