Miljöbarometern
Kryptogamer brukar man kalla växter och växtliknande organismer som inte bildar frön. I samlingsnamnet ingår så biologiskt olika grupper som alger, svampar, lavar, mossor samt fräken- och ormbunksväxter. Kryptogamer har även andra egenskaper gemensamt: de växer ofta sakta, förökar sig med sporer och många av dem trivs i fuktiga och skuggiga miljöer. Kryptogamer kan också vara viktiga miljöindikatorer. Till exempel är många trädlevande lavar och mossor (så kallade epifyter) känsliga för luftföroreningar.
Kryptogamer
Foto: Johan Pontén
Till gruppen kryptogamer hör bland annat svampar, mossor och lavar. Många av dem trivs i störningsfria miljöer och är bra indikatorer på miljöförändringar.
- Åtgärder
- Sammanfattning
Sedan 60-talet har det skett en stor förbättring gällande lavar i stadens centrala delar och många arter har kommit tillbaka där. Ökningen av antalet arter i innerstaden hänger ihop med förbättrad luftkvalitet framförallt avseende svaveldioxid.
2015 undersöktes 29 provytor i stadens större naturområden på trädlevande mossor och lavar. Resultaten visar att många områden fortfarande har bra förutsättningar för en rik kryptogamflora. Lavarnas artsammansättning tyder dock på att lokaler närmare innerstaden eller högtrafikerade vägar har färre arter som är känsliga för luftföroreningar, vilket var väntat.
Antalet moss- och lavarter totalt i staden ligger på omkring 170 respektive 200 den senaste femtonårsperioden. Av dessa är 2 respektive 4 procent rödlistade, vilket är en låg andel särksilt skyddsvärda arter jämfört med landet som helhet. Mossor och lavar växer relativt långsamt och är ofta knutna till skogsmiljöer med få förändringar. Den låga andelen rödlistade mossor och lavar i Stockholm beror sannolikt på att dessa kräsnare arter har svårare att klara sig i stadens grönytor där störningarna är många.
Det finns omkring 500 svamparter registrerade under den senaste femtonårsperioden, av vilka 10 procent är rödlistade. I hela landet utgör de rödlistade 21 procent av svamparterna. Vissa svampar som kräver gammal skog trivs dock bra i Stockholm, där det ju inte bedrivs skogsbruk. Exempelvis förekommer den rödlistade talltickan spridd över hela kommunen, både i större naturområden och i mindre skogsfragment.