Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA. 3.2.2.5.3. 2

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Djurgårdsbrunnsviken	1972	68
1	Djurgårdsbrunnsviken	1973	53
2	Djurgårdsbrunnsviken	1974	42
3	Djurgårdsbrunnsviken	1975	37
4	Djurgårdsbrunnsviken	1976	35
5	Djurgårdsbrunnsviken	1977	31
6	Djurgårdsbrunnsviken	1978	30
7	Djurgårdsbrunnsviken	1979	28
8	Djurgårdsbrunnsviken	1980	34
9	Djurgårdsbrunnsviken	1981	34
10	Djurgårdsbrunnsviken	1982	34
11	Djurgårdsbrunnsviken	1983	32
12	Djurgårdsbrunnsviken	1984	34
13	Djurgårdsbrunnsviken	1985	39
14	Djurgårdsbrunnsviken	1986	34
15	Djurgårdsbrunnsviken	1987	31
16	Djurgårdsbrunnsviken	1988	29
17	Djurgårdsbrunnsviken	1989	32
18	Djurgårdsbrunnsviken	1990	29
19	Djurgårdsbrunnsviken	1991	25
20	Djurgårdsbrunnsviken	1992	29
21	Djurgårdsbrunnsviken	1993	35
22	Djurgårdsbrunnsviken	1994	42
23	Djurgårdsbrunnsviken	1995	42
24	Djurgårdsbrunnsviken	1996	55
25	Djurgårdsbrunnsviken	1997	65
26	Djurgårdsbrunnsviken	1998	59
27	Djurgårdsbrunnsviken	1999	49
28	Djurgårdsbrunnsviken	2000	34
29	Djurgårdsbrunnsviken	2001	48
30	Djurgårdsbrunnsviken	2002	48
31	Djurgårdsbrunnsviken	2003	59
32	Djurgårdsbrunnsviken	2004	46
33	Djurgårdsbrunnsviken	2005	40
34	Djurgårdsbrunnsviken	2006	34
35	Djurgårdsbrunnsviken	2007	36
36	Djurgårdsbrunnsviken	2008	45
37	Djurgårdsbrunnsviken	2009	40
38	Djurgårdsbrunnsviken	2010	39
39	Djurgårdsbrunnsviken	2011	30
40	Djurgårdsbrunnsviken	2012	28
41	Djurgårdsbrunnsviken	2013	42
42	Djurgårdsbrunnsviken	2014	61
43	Djurgårdsbrunnsviken	2015	66
44	Djurgårdsbrunnsviken	2016	60
45	Djurgårdsbrunnsviken	2017	64
46	Djurgårdsbrunnsviken	2018	80
47	Djurgårdsbrunnsviken	2019	92
48	Djurgårdsbrunnsviken	2020	73
49	Djurgårdsbrunnsviken	2022	32
50	Djurgårdsbrunnsviken	2023	31

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Exportera data till Excel

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Hammarby sjö.