Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA. 3.2.2.5.3. 2

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Djurgårdsbrunnsviken

1972

68

1

Djurgårdsbrunnsviken

1973

53

2

Djurgårdsbrunnsviken

1974

42

3

Djurgårdsbrunnsviken

1975

37

4

Djurgårdsbrunnsviken

1976

35

5

Djurgårdsbrunnsviken

1977

31

6

Djurgårdsbrunnsviken

1978

30

7

Djurgårdsbrunnsviken

1979

28

8

Djurgårdsbrunnsviken

1980

34

9

Djurgårdsbrunnsviken

1981

34

10

Djurgårdsbrunnsviken

1982

34

11

Djurgårdsbrunnsviken

1983

32

12

Djurgårdsbrunnsviken

1984

34

13

Djurgårdsbrunnsviken

1985

39

14

Djurgårdsbrunnsviken

1986

34

15

Djurgårdsbrunnsviken

1987

31

16

Djurgårdsbrunnsviken

1988

29

17

Djurgårdsbrunnsviken

1989

32

18

Djurgårdsbrunnsviken

1990

29

19

Djurgårdsbrunnsviken

1991

25

20

Djurgårdsbrunnsviken

1992

29

21

Djurgårdsbrunnsviken

1993

35

22

Djurgårdsbrunnsviken

1994

42

23

Djurgårdsbrunnsviken

1995

42

24

Djurgårdsbrunnsviken

1996

55

25

Djurgårdsbrunnsviken

1997

65

26

Djurgårdsbrunnsviken

1998

59

27

Djurgårdsbrunnsviken

1999

49

28

Djurgårdsbrunnsviken

2000

34

29

Djurgårdsbrunnsviken

2001

48

30

Djurgårdsbrunnsviken

2002

48

31

Djurgårdsbrunnsviken

2003

59

32

Djurgårdsbrunnsviken

2004

46

33

Djurgårdsbrunnsviken

2005

40

34

Djurgårdsbrunnsviken

2006

34

35

Djurgårdsbrunnsviken

2007

36

36

Djurgårdsbrunnsviken

2008

45

37

Djurgårdsbrunnsviken

2009

40

38

Djurgårdsbrunnsviken

2010

39

39

Djurgårdsbrunnsviken

2011

30

40

Djurgårdsbrunnsviken

2012

28

41

Djurgårdsbrunnsviken

2013

42

42

Djurgårdsbrunnsviken

2014

61

43

Djurgårdsbrunnsviken

2015

66

44

Djurgårdsbrunnsviken

2016

60

45

Djurgårdsbrunnsviken

2017

64

46

Djurgårdsbrunnsviken

2018

80

47

Djurgårdsbrunnsviken

2019

92

48

Djurgårdsbrunnsviken

2020

73

49

Djurgårdsbrunnsviken

2022

32

50

Djurgårdsbrunnsviken

2023

31

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Hammarby sjö.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02