Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA. 3.2.2.5.3. 2

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Lilla Värtan

1972

130

1

Lilla Värtan

1976

47

2

Lilla Värtan

1977

41

3

Lilla Värtan

1978

43

4

Lilla Värtan

1979

35

5

Lilla Värtan

1980

35

6

Lilla Värtan

1981

33

7

Lilla Värtan

1982

40

8

Lilla Värtan

1983

37

9

Lilla Värtan

1984

36

10

Lilla Värtan

1985

33

11

Lilla Värtan

1986

36

12

Lilla Värtan

1987

31

13

Lilla Värtan

1988

29

14

Lilla Värtan

1989

30

15

Lilla Värtan

1990

45

16

Lilla Värtan

1991

44

17

Lilla Värtan

1992

44

18

Lilla Värtan

1993

35

19

Lilla Värtan

1994

37

20

Lilla Värtan

1995

32

21

Lilla Värtan

1996

29

22

Lilla Värtan

1997

27

23

Lilla Värtan

1998

28

24

Lilla Värtan

1999

23

25

Lilla Värtan

2000

25

26

Lilla Värtan

2001

26

27

Lilla Värtan

2002

28

28

Lilla Värtan

2003

25

29

Lilla Värtan

2004

25

30

Lilla Värtan

2005

29

31

Lilla Värtan

2006

31

32

Lilla Värtan

2007

38

33

Lilla Värtan

2008

34

34

Lilla Värtan

2009

38

35

Lilla Värtan

2010

30

36

Lilla Värtan

2011

32

37

Lilla Värtan

2012

35

38

Lilla Värtan

2013

34

39

Lilla Värtan

2014

33

40

Lilla Värtan

2015

29

41

Lilla Värtan

2016

34

42

Lilla Värtan

2017

40

43

Lilla Värtan

2018

42

44

Lilla Värtan

2019

42

45

Lilla Värtan

2020

36

46

Lilla Värtan

2022

26

47

Lilla Värtan

2023

27

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Hammarby sjö.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02