Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA. 3.2.2.5.1. 1

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Saltsjön

1976

48

1

Saltsjön

1977

44

2

Saltsjön

1978

43

3

Saltsjön

1979

35

4

Saltsjön

1980

33

5

Saltsjön

1981

33

6

Saltsjön

1982

35

7

Saltsjön

1983

40

8

Saltsjön

1984

41

9

Saltsjön

1985

41

10

Saltsjön

1986

43

11

Saltsjön

1987

39

12

Saltsjön

1988

37

13

Saltsjön

1989

35

14

Saltsjön

1990

49

15

Saltsjön

1991

50

16

Saltsjön

1992

53

17

Saltsjön

1993

52

18

Saltsjön

1994

50

19

Saltsjön

1995

41

20

Saltsjön

1996

33

21

Saltsjön

1997

34

22

Saltsjön

1998

34

23

Saltsjön

1999

26

24

Saltsjön

2000

23

25

Saltsjön

2001

23

26

Saltsjön

2002

27

27

Saltsjön

2003

26

28

Saltsjön

2004

28

29

Saltsjön

2005

30

30

Saltsjön

2006

31

31

Saltsjön

2007

34

32

Saltsjön

2008

32

33

Saltsjön

2009

33

34

Saltsjön

2010

29

35

Saltsjön

2011

27

36

Saltsjön

2012

26

37

Saltsjön

2013

26

38

Saltsjön

2014

33

39

Saltsjön

2015

33

40

Saltsjön

2016

38

41

Saltsjön

2017

41

42

Saltsjön

2018

42

43

Saltsjön

2019

42

44

Saltsjön

2020

35

45

Saltsjön

2022

37

46

Saltsjön

2023

32

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Hammarby sjö.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02