Gå direkt till sidans innehåll

Kiselalger i Stockholms vattendrag

Indikator TEMA. 3.3.2.2. 2

Kiselalger (påväxtalger) är viktiga primärproducenter i rinnande vatten. Eftersom de har tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden används de allmänt i Europa för att statusklassificera vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

Undersökningsmetoden innebär att stenar samlas in längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Minst fem stenar borstas av och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare. Om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter. Kiselalgsanalyserna görs i ljusmikroskop i minst 1000 gånger förstorning.

Statusklassningen görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS som visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. I gränsfall mellan klasser beaktas även andra stödparametrar. Missbildningar på kiselalger kan vara en indikation på förekomst av någon annan typ av föroreningsbelastning t.ex. metaller eller bekämpningsmedel.

Statusbedömning kiselalger, återgivet i IPS-indexvärde.

Rad-id Mätområde Datum Värde (IPS-index värde)

0

Bällstaån

2011

11,4

1

Bällstaån

2012

9,3

2

Bällstaån

2015

10,8

3

Bällstaån

2017

10,6

4

Bällstaån

2018

11,5

5

Bällstaån

2019

11,4

6

Bällstaån

2020

10,4

7

Bällstaån

2021

11,4

8

Bällstaån

2022

11,4

9

Bällstaån

2023

8,8

10

Bällstaån

2024

7,7

Datakälla: Miljöförvaltningen

Kommentar

Kiselalger undersöks årligen i tre vattendrag i Stockholm: Bällstaån, Igelbäcken och Forsån. Resultaten varierar mellan åren men Bällstaån är det vattendrag med sämst status. Läs mer om resultaten samt metod i rapporterna under "Dokument" längst ner på sidan "Påväxtalger".

Kontakt
Uppdaterad: 2024-10-18