Maximal dygnsnederbörd definieras som årets största nederbördsmängd i mm under ett dygn (kl 07-07 svensk tid enligt SMHIs definition) och omfattar all nederbörd, regn och snö. Det är viktigt att notera att detta inte är samma sak som 24-timmarsnederbörd, eftersom det avser en flytande tidsperiod.
Extrema regnmängder uppmäts vanligtvis på sommaren, ofta i samband med åskväder. Det kallas ofta skyfall, men SMHIs definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm per minut.
Indikatorn maximal dygnsnederbörd är baserad på tre olika datakällor:
- SMHIs mätstation Observatorielunden i centrala Stockholm.
- SLB-analys vid Miljöförvaltningen: mätstationerna Torkel Knutssonsgatan på Södermalm samt Högdalen.
- Stockholm Vatten och Avfall (SVOA): mätstationerna Torsgatan (flyttad till Vanadislunden 2016), Skärholmen, Åkeshov, Hässelby, Loudden, Tensta, Henriksdal, Gubbängen, Trekanten samt Ulvsunda.
Indikatorn är uppdelad i två dataserier, där den ena visar årsmax för enbart Observatorielunden (startår 1961) och den andra visar årsmax för samtliga tillgängliga mätstationer (startår 1984). I den senare tidsserien har det gradvis tillkommit nya mätstationer hos SVOA samtidigt som andra har avvecklats eller flyttats. Därmed erhålles en lång tidsserie för Observatorielunden, samt en tidsserie med större geografisk spridning, men kortare tidstäckning, då alla stationer tas med.
För åren 1985, 1993, 1994 och 1997 finns data tillgängliga enbart från Observatorielunden, vilket gör att kurvorna sammanfaller. Det inträffar även de år då Observatorielunden har högst värde av alla mätstationer det året. Mer info finns under "Kompletterande diagram" på den här webbsidan, se nedan.
Medelvärdet för den nya normalperioden 1991-2020 var 32 mm i maximal dygnsnederbörd vid Observatorielunden.