Maximal dygnsnederbörd

Indikator TEMA. 1.2. 23

Maximal dygnsnederbörd definieras som årets största nederbördsmängd i mm under ett dygn (kl 07-07 svensk tid enligt SMHIs definition) och omfattar all nederbörd, regn och snö. Det är viktigt att notera att detta inte är samma sak som 24-timmarsnederbörd, eftersom det avser en flytande tidsperiod.

Extrema regnmängder uppmäts vanligtvis på sommaren, ofta i samband med åskväder. Det kallas ofta skyfall, men SMHIs definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm per minut.

Indikatorn maximal dygnsnederbörd är baserad på tre olika datakällor:

SMHIs mätstation Observatorielunden i centrala Stockholm.
SLB-analys vid Miljöförvaltningen: mätstationerna Torkel Knutssonsgatan på Södermalm samt Högdalen.
Stockholm Vatten och Avfall (SVOA): mätstationerna Torsgatan (flyttad till Vanadislunden 2016), Skärholmen, Åkeshov, Hässelby, Loudden, Tensta, Henriksdal, Gubbängen, Trekanten samt Ulvsunda.

Indikatorn är uppdelad i två dataserier, där den ena visar årsmax för enbart Observatorielunden (startår 1961) och den andra visar årsmax för samtliga tillgängliga mätstationer (startår 1984). I den senare tidsserien har det gradvis tillkommit nya mätstationer hos SVOA samtidigt som andra har avvecklats eller flyttats. Därmed erhålles en lång tidsserie för Observatorielunden, samt en tidsserie med större geografisk spridning, men kortare tidstäckning, då alla stationer tas med.

För åren 1985, 1993, 1994 och 1997 finns data tillgängliga enbart från Observatorielunden, vilket gör att kurvorna sammanfaller. Det inträffar även de år då Observatorielunden har högst värde av alla mätstationer det året. Mer info finns under "Kompletterande diagram" på den här webbsidan, se nedan.

Medelvärdet för den nya normalperioden 1991-2020 var 32 mm i maximal dygnsnederbörd vid Observatorielunden.

Diagram
Tabell
Jämför

Årets största dygnsnederbörd, Observatorielunden och samtliga mätstioner

Välj mätstation
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (mm)
0	Årsmax alla stationer	1984	54
1	Årsmax alla stationer	1985	18
2	Årsmax alla stationer	1986	45
3	Årsmax alla stationer	1987	48
4	Årsmax alla stationer	1988	50
5	Årsmax alla stationer	1989	44
6	Årsmax alla stationer	1990	37
7	Årsmax alla stationer	1991	40
8	Årsmax alla stationer	1992	82
9	Årsmax alla stationer	1993	32
10	Årsmax alla stationer	1994	56
11	Årsmax alla stationer	1995	40
12	Årsmax alla stationer	1996	28
13	Årsmax alla stationer	1997	31
14	Årsmax alla stationer	1998	41
15	Årsmax alla stationer	1999	29
16	Årsmax alla stationer	2000	41
17	Årsmax alla stationer	2001	47
18	Årsmax alla stationer	2002	58
19	Årsmax alla stationer	2003	36
20	Årsmax alla stationer	2004	54
21	Årsmax alla stationer	2005	89
22	Årsmax alla stationer	2006	43
23	Årsmax alla stationer	2007	29
24	Årsmax alla stationer	2008	54
25	Årsmax alla stationer	2009	27
26	Årsmax alla stationer	2010	61
27	Årsmax alla stationer	2011	34
28	Årsmax alla stationer	2012	49
29	Årsmax alla stationer	2013	34
30	Årsmax alla stationer	2014	50
31	Årsmax alla stationer	2015	50
32	Årsmax alla stationer	2016	31
33	Årsmax alla stationer	2017	24
34	Årsmax alla stationer	2018	23
35	Årsmax alla stationer	2019	23
36	Årsmax alla stationer	2020	29
37	Årsmax alla stationer	2021	77
38	Årsmax alla stationer	2022	38
39	Årsmax alla stationer	2023	61
40	Linjär trend Observatorielunden	1961	31
41	Observatorielunden	1961	60
42	Observatorielunden	1962	28
43	Observatorielunden	1963	32
44	Observatorielunden	1964	20
45	Observatorielunden	1965	24
46	Observatorielunden	1966	24
47	Observatorielunden	1967	23
48	Observatorielunden	1968	30
49	Observatorielunden	1969	24
50	Observatorielunden	1970	14
51	Observatorielunden	1971	35
52	Observatorielunden	1972	33
53	Observatorielunden	1973	26
54	Observatorielunden	1974	32
55	Observatorielunden	1975	38
56	Observatorielunden	1976	22
57	Observatorielunden	1977	32
58	Observatorielunden	1978	31
59	Observatorielunden	1979	40
60	Observatorielunden	1980	46
61	Observatorielunden	1981	25
62	Observatorielunden	1982	26
63	Observatorielunden	1983	28
64	Observatorielunden	1984	54
65	Observatorielunden	1985	18
66	Observatorielunden	1986	31
67	Observatorielunden	1987	21
68	Observatorielunden	1988	45
69	Observatorielunden	1989	22
70	Observatorielunden	1990	24
71	Observatorielunden	1991	26
72	Observatorielunden	1992	50
73	Observatorielunden	1993	32
74	Observatorielunden	1994	56
75	Observatorielunden	1995	40
76	Observatorielunden	1996	28
77	Observatorielunden	1997	31
78	Observatorielunden	1998	41
79	Observatorielunden	1999	23
80	Observatorielunden	2000	36
81	Observatorielunden	2001	26
82	Observatorielunden	2002	22
83	Observatorielunden	2003	36
84	Observatorielunden	2004	32
85	Observatorielunden	2005	34
86	Observatorielunden	2006	43
87	Observatorielunden	2007	27
88	Observatorielunden	2008	39
89	Observatorielunden	2009	23
90	Observatorielunden	2010	40
91	Observatorielunden	2011	26
92	Observatorielunden	2012	37
93	Observatorielunden	2013	25
94	Observatorielunden	2014	44
95	Observatorielunden	2015	37
96	Observatorielunden	2016	24
97	Observatorielunden	2017	23
98	Observatorielunden	2018	22
99	Observatorielunden	2019	23
100	Observatorielunden	2020	29
101	Observatorielunden	2021	42
102	Observatorielunden	2022	26
103	Observatorielunden	2023	43
104	Linjär trend Observatorielunden	2023	33

Datakälla: SMHI, SLB-analys, Stockholm Vatten och Avfall (SVOA)

Exportera data till Excel

Kommentar

Mätmetoderna för nederbördsmätning skiljer sig åt mellan de olika mätstationerna. Mätningarna vid Observatorielunden sker manuellt två gånger per dygn, vilket ger ett sammanlagt dygnsvärde. SLBs och SVOAs stationer är automatiska mätstationer, där nederbörden registreras per tidsenhet. Därmed kan nederbördsintensiteten (t ex mm/tim) redovisas, vilket inte är möjligt för Observatorielunden. Vissa år finns data tillgängligt från alla mätstationer, medan medelvärdet andra år baseras på betydligt färre stationer, beroende på driftstörningar.

Observatorielunden
Den maximala dygnsnederbörden vid Observatorielunden har ökat något sedan mätseriens start år 1961. Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 var 30,2 mm, jämfört med 32,5 mm för den nya normalperioden 1991-2020. Detta motsvarar en ökning med ca 8 procent. Statistiken visar att årets största nederbördstillfälle oftast infaller under sommaren, främst i juli och augusti.

Det är ovanligt med en dygnsnederbörd över 40 mm, detta har inträffat sammanlagt 12 gånger vid Observatorielunden sedan 1961. Den hittills största dygnsnederbörden vid Observatorielunden uppmättes den 21 juli 1961 då det regnade 60 mm.

Samtliga mätstationer
Vid jämförelse av värden från samtliga mätstationer är startåret 1984, vilket är det äldsta data som finns tillgängligt utöver Observatorielundens. Tillgången på data skiljer sig betydligt mellan olika mätstationer, främst från SVOAs stationer. Det kan vara stora skillnader i maximal dygnsnederbörd från år till år, men även en stor spridning mellan de olika mätstationerna under samma år.

Medelvärdet för hela perioden 1984-2023 ligger på 30 mm per år i maximal dygnsnederbörd, beräknat för samtliga mätstationer. Förändringen över tiden uppvisar inte någon tydlig trend, när data används från samtliga mätstationer i Stockholm.

Under Kompletterande diagram nedan finns en figur som visar årsmax för samtliga mätstationer för respektive år. Den högsta uppmätta dygnsnederbörden i Stockholm är 89 mm, vilket registrerades den 22 juli 2005 i Skärholmen.

Under sommaren 2021 inträffade kraftiga regn under maj och juni, vilket orsakade översvämningar. Regnet den 12 juni var kort och intensivt, mätstationen i Gubbängen registrerade 50 mm på en timme vilket uppfyller SMHIs defintion på skyfall. I Högdalen uppmättes som mest drygt 40 mm/timme. Totalt föll det ca 80 mm regn i Högdalen den 12 juni, medan det i Gubbängen kom drygt 60 mm.

Vad beror skillnaderna på mellan olika mätstationer?

Enstaka år förekommer extremvärden som skiljer en mätstation kraftigt från övriga stationer. Även medelvärdet för respektive mätstation för hela perioden varierar mellan stationerna. Fördjupad analys har därför genomförts av SVOA för att säkerställa att redovisade extremvärden är korrekta. Det är viktigt att betona att årets maximala dygnsnederbörd kan inträffa olika dygn för olika mätstationer.

Möjliga förklaringar till dessa variationer är stationernas geografiska placering samt höjd över marken på respektive plats. Mätstationerna är monterade på varierande höjd över marken, från ca 1,5 m till över 20 m över marknivån. Den största felkällan vid nederbördsmätning är mätförluster som orsakas av vinden. Vindpåverkan varierar därmed för de olika stationerna, vilket kan påverka uppmätt nederbördsmängd.

En annan förklaring kan vara att de flesta lågtryck rör sig in över Stockholm från syd till sydväst vilket innebär att de flesta regnoväder kommer från denna vindriktning. Detta skulle kunna vara en orsak till att vissa mätstationer har högre långtidsmedelvärden än andra.