Miljöbarometern
Statusbedömningen av bottenfauna i sjöar görs med hjälp av tre parametrar: ASPT och MILA-index för den bottenfauna som lever i strandzonen (litoralen), och BQI-index för den bottenfauna som lever i de djupa delarna av sjön (profundalen). Indexen visar på olika arters känslighet för påverkan av t.ex. näringsämnen, organiska föroreningar, försurning, låga syrgashalter och förändrade livsmiljöer.
Bottenfauna - sammanvägd statusbedömning
Indikator TEMA. 3.2.2.5.3. 21| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde |
|---|---|---|---|
|
0 |
Drevviken |
2013 |
Otillfredsställande |
|
1 |
Drevviken |
2017 |
Otillfredsställande |
|
2 |
Drevviken |
2020 |
Otillfredsställande |
|
3 |
Drevviken |
2023 |
Otillfredsställande |
Datakälla: Data från provtagningar utförda av Naturvatten (2004, 2013 och 2017), Calluna (2016) och Medins Havs och Vattenkonsulter (2019 och 2020).
Kommentar
Den sammanvägda bedömningen redovisar statusklassningen för profundalen i de fall prov tagits i både profundalen och litoralen. Den senaste undersökningen från 2023 visar på ett bottenvatten med låga syrehalter i samtliga sjöar och bottenfaunasamhällen som är tydligt påverkade av övergödning. Den strandnära bottenfaunan var däremot generellt opåverkad och statusen visade på god eller hög med avseende på näringsämnen och surhet. Vid de mindre sjöarnas litoralstationer anses vissa bedömningar vara gränsfall då viss näringspåverkan misstänks föreligga.
Det går inte att se några tydliga trender mellan åren för de olika sjöarna utan resultaten liknar tidigare undersökningar. I två av de undersökta Mälarvikarna, Riddarfjärden och Årstaviken, fanns indikationer om miljögifter i sedimenten baserat på missbildade djur. I Mälarens vatten påträffades tre främmande arter varav två är klassade att ha hög eller mycket hög risk för invasivitet i Sverige.