Gå direkt till sidans innehåll

PFOS i fisk

Foto av Djurgårdsbrunnsviken från Skansen
Foto: Magnus Sannebro
Indikator TEMA. 3.2.2.5.3. 5

PFOS (perfluoroktansulfonsyra) tillhör gruppen perfluorerade ämnen som sedan 1950-talet har använts i ett stort antal produkter som exempelvis impregneringsmedel för textilier, rengöringsmedel, skidvallor och brandsläckningsskum. Perflourerade ämnen har fått stor spridning i miljön.

Ämnet är sedan 2008, med vissa undantag, förbjudet i kemiska produkter och varor inom EU. Dessvärre har flera av de ämnen som använts för att ersätta PFOS visat sig ha liknande negativa effekter för hälsa och miljö. Perfluorerade ämnen är mycket svårnedbrytbart och ansamlas i djur.

Fiskar i vissa sjöar kan ha för höga halter av PFOS

På grund av höga halter PFOS i fisken avråder Stockholms stad från att äta fisk som är fångad i Magelungen.

Fisk från Brunnsviken, Ulvsundasjön, Riddarfjärden, Årstaviken, Görväln, Drevviken, Flaten, Trekanten och Sicklasjön bör inte ätas mer än 2-3 gånger per år. Rekommendationerna gäller tills vidare.

Sänkta gränsvärden för veckointaget av PFAS

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) sänkte 2020 kraftigt det hälsobaserade riktvärdet för det tolererbara veckointaget av PFAS. Livsmedelsverket har föreslagit att miljökvalitetsnormen för PFOS i fisk ska gälla som temporär åtgärdsnivå.

Fisk från tio av stadens sjöar och vattendrag överskrider miljökvalitetsnormen på 9,1 mikrogram PFOS per kilo fiskmuskel då jämförelse görs med ett medelvärde av de tre senaste undersökningsåren.

Mot bakgrund av detta, samt Efsa:s nya riktvärde, har Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat om särskilda kostrekommendationer för egenfångad fisk från de aktuella sjöarna. Detta ska dock inte ses som en avrådan från att fiska.

Resultat från undersökning av PFOS i konsumtionsfisk finns i en rapport från 2022

Halter av andra poly- och perflourerade ämnen, så kallade PFAS-ämnen, i fisk utöver PFOS finns i dokumentet över resultat från miljöförvaltningens miljögiftsövervakning av fisk.

Fler generella kostråd gällande insjöfisk finner du på Livsmedelsverkets webbplats.

PFOS i abborre, halt i muskel

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/kg)
0 Lilla Värtan 2016 3,6
1 Lilla Värtan 2017 5,0
2 Lilla Värtan 2018 3,9
3 Lilla Värtan 2019 5,7
4 Lilla Värtan 2020 4,0
5 Lilla Värtan 2021 13
6 Lilla Värtan 2022 3,7
7 Lilla Värtan 2023 5,2
Datakälla: Miljöförvaltningens miljögiftsövervakning

Kommentar

Vid den senaste mätningen gjord år 2020, uppvisade majoriteten av de undersökta vattenförekomsterna inom Stockholm stad höga halter av PFOS. Mycket höga halter har påträffats i Magelungen, vilket bland annat beror på övningar med brandsläckningsskum som har förekommit vid Ågesta, uppströms i sjösystemet.

Redovisade halter är PFOS i fiskmuskel baserat på poolade prover med minst 10 abborrar. Halter år 2010-2014 är omräknade halter i fiskmuskel baserat på uppmätt halt i lever enlig omvandlingsfaktor (Faxneld S., Danielsson S., Nyberg E. (2014) Distribution of PFAS in liver and muscle of herring, perch, cod, eelpout, arctic char, and pike from limnic and marine environments in Sweden. Report 9:2014. Swedish Museum of Natural History.)

Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
Kontakt
Uppdaterad: 2024-06-28