Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes vid omvandlingen av ljusenergi till kemisk energi. Det finns olika typer av klorofyll. Klorofyll a förekommer i alla slags planktonalger och är ett enkelt, men inte särskilt exakt, mått på mängden alger i vattnet.
Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (µg/l) |
|---|---|---|---|
| 0 | Lilla Värtan | 1982 | 20,7 |
| 1 | Lilla Värtan | 1983 | 16,5 |
| 2 | Lilla Värtan | 1984 | 23,1 |
| 3 | Lilla Värtan | 1985 | 20,8 |
| 4 | Lilla Värtan | 1986 | 16,8 |
| 5 | Lilla Värtan | 1987 | 11,6 |
| 6 | Lilla Värtan | 1988 | 11,2 |
| 7 | Lilla Värtan | 1989 | 11,4 |
| 8 | Lilla Värtan | 1990 | 11,4 |
| 9 | Lilla Värtan | 1991 | 8,40 |
| 10 | Lilla Värtan | 1992 | 8,80 |
| 11 | Lilla Värtan | 1993 | 9,40 |
| 12 | Lilla Värtan | 1994 | 10,6 |
| 13 | Lilla Värtan | 1995 | 9,20 |
| 14 | Lilla Värtan | 1996 | 5,60 |
| 15 | Lilla Värtan | 1997 | 8,00 |
| 16 | Lilla Värtan | 1998 | 12,6 |
| 17 | Lilla Värtan | 1999 | 12,8 |
| 18 | Lilla Värtan | 2000 | 18,9 |
| 19 | Lilla Värtan | 2001 | 14,6 |
| 20 | Lilla Värtan | 2002 | 16,5 |
| 21 | Lilla Värtan | 2003 | 8,50 |
| 22 | Lilla Värtan | 2004 | 10,5 |
| 23 | Lilla Värtan | 2005 | 9,70 |
| 24 | Lilla Värtan | 2006 | 8,60 |
| 25 | Lilla Värtan | 2007 | 8,40 |
| 26 | Lilla Värtan | 2008 | 7,40 |
| 27 | Lilla Värtan | 2009 | 10,3 |
| 28 | Lilla Värtan | 2010 | 8,80 |
| 29 | Lilla Värtan | 2011 | 12,9 |
| 30 | Lilla Värtan | 2012 | 13,3 |
| 31 | Lilla Värtan | 2013 | 13,9 |
| 32 | Lilla Värtan | 2014 | 11,6 |
| 33 | Lilla Värtan | 2015 | 8,90 |
| 34 | Lilla Värtan | 2016 | 11,1 |
| 35 | Lilla Värtan | 2017 | 11,8 |
| 36 | Lilla Värtan | 2018 | 15,3 |
| 37 | Lilla Värtan | 2019 | 17,3 |
| 38 | Lilla Värtan | 2020 | 20,0 |
| 39 | Lilla Värtan | 2021 | 20,3 |
| 40 | Lilla Värtan | 2022 | 13,5 |
| 41 | Lilla Värtan | 2023 | 12,1 |
Provtagningspunkten för Saltsjön utgörs av Blockhusudden.
Provtagningspunkten för Lilla Värtan utgörs av Karantänbojen.
Statusen i Stockholms kustvatten är som bäst otillfredsställande med avseende på klorofyll. Nedåtgående trender uppvisas i Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken, vilket tyder på att fosforfällningarna i dessa båda vikar har bidragit till minskade halter. Högst halter påträffas i Husarviken, där utvecklingen har gått åt fel håll sedan 2000. Även i Saltsjön har halterna ökat de senaste åren.
Miljöbarometern