Klorofyll a - kustvatten

Indikator TEMA. 3.2.2.5.2. 4

Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes vid omvandlingen av ljusenergi till kemisk energi. Det finns olika typer av klorofyll. Klorofyll a förekommer i alla slags planktonalger och är ett enkelt, men inte särskilt exakt, mått på mängden alger i vattnet.

Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Lilla Värtan	1982	20,7
1	Lilla Värtan	1983	16,5
2	Lilla Värtan	1984	23,1
3	Lilla Värtan	1985	20,8
4	Lilla Värtan	1986	16,8
5	Lilla Värtan	1987	11,6
6	Lilla Värtan	1988	11,2
7	Lilla Värtan	1989	11,4
8	Lilla Värtan	1990	11,4
9	Lilla Värtan	1991	8,40
10	Lilla Värtan	1992	8,80
11	Lilla Värtan	1993	9,40
12	Lilla Värtan	1994	10,6
13	Lilla Värtan	1995	9,20
14	Lilla Värtan	1996	5,60
15	Lilla Värtan	1997	8,00
16	Lilla Värtan	1998	12,6
17	Lilla Värtan	1999	12,8
18	Lilla Värtan	2000	18,9
19	Lilla Värtan	2001	14,6
20	Lilla Värtan	2002	16,5
21	Lilla Värtan	2003	8,50
22	Lilla Värtan	2004	10,5
23	Lilla Värtan	2005	9,70
24	Lilla Värtan	2006	8,60
25	Lilla Värtan	2007	8,40
26	Lilla Värtan	2008	7,40
27	Lilla Värtan	2009	10,3
28	Lilla Värtan	2010	8,80
29	Lilla Värtan	2011	12,9
30	Lilla Värtan	2012	13,3
31	Lilla Värtan	2013	13,9
32	Lilla Värtan	2014	11,6
33	Lilla Värtan	2015	8,90
34	Lilla Värtan	2016	11,1
35	Lilla Värtan	2017	11,8
36	Lilla Värtan	2018	15,3
37	Lilla Värtan	2019	17,3
38	Lilla Värtan	2020	20,0
39	Lilla Värtan	2022	13,5
40	Lilla Värtan	2023	12,1

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Exportera data till Excel

Kommentar

Provtagningspunkten för Saltsjön utgörs av Blockhusudden.
Provtagningspunkten för Lilla Värtan utgörs av Karantänbojen.

Statusen i Stockholms kustvatten är som bäst otillfredsställande med avseende på klorofyll. Nedåtgående trender uppvisas i Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken, vilket tyder på att fosforfällningarna i dessa båda vikar har bidragit till minskade halter. Högst halter påträffas i Husarviken, där utvecklingen har gått åt fel håll sedan 2000. Även i Saltsjön har halterna ökat de senaste åren.