Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes vid omvandlingen av ljusenergi till kemisk energi. Det finns olika typer av klorofyll. Klorofyll a förekommer i alla slags planktonalger och är ett enkelt, men inte särskilt exakt, mått på mängden alger i vattnet.
Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (µg/l) |
|---|---|---|---|
| 0 | Saltsjön | 1982 | 18,0 |
| 1 | Saltsjön | 1983 | 11,4 |
| 2 | Saltsjön | 1984 | 9,10 |
| 3 | Saltsjön | 1985 | 6,60 |
| 4 | Saltsjön | 1986 | 8,90 |
| 5 | Saltsjön | 1987 | 8,00 |
| 6 | Saltsjön | 1988 | 7,20 |
| 7 | Saltsjön | 1989 | 4,80 |
| 8 | Saltsjön | 1990 | 6,10 |
| 9 | Saltsjön | 1991 | 17,8 |
| 10 | Saltsjön | 1992 | 19,3 |
| 11 | Saltsjön | 1993 | 22,6 |
| 12 | Saltsjön | 1994 | 12,5 |
| 13 | Saltsjön | 1995 | 13,7 |
| 14 | Saltsjön | 1996 | 14,1 |
| 15 | Saltsjön | 1997 | 16,0 |
| 16 | Saltsjön | 1998 | 14,6 |
| 17 | Saltsjön | 1999 | 10,0 |
| 18 | Saltsjön | 2000 | 6,40 |
| 19 | Saltsjön | 2001 | 7,80 |
| 20 | Saltsjön | 2002 | 7,60 |
| 21 | Saltsjön | 2003 | 9,00 |
| 22 | Saltsjön | 2004 | 12,6 |
| 23 | Saltsjön | 2005 | 13,8 |
| 24 | Saltsjön | 2006 | 16,3 |
| 25 | Saltsjön | 2007 | 9,90 |
| 26 | Saltsjön | 2008 | 10,2 |
| 27 | Saltsjön | 2009 | 6,90 |
| 28 | Saltsjön | 2010 | 10,0 |
| 29 | Saltsjön | 2011 | 9,30 |
| 30 | Saltsjön | 2012 | 9,00 |
| 31 | Saltsjön | 2013 | 9,40 |
| 32 | Saltsjön | 2014 | 13,4 |
| 33 | Saltsjön | 2015 | 14,4 |
| 34 | Saltsjön | 2016 | 12,9 |
| 35 | Saltsjön | 2017 | 9,23 |
| 36 | Saltsjön | 2018 | 12,9 |
| 37 | Saltsjön | 2019 | 12,1 |
| 38 | Saltsjön | 2020 | 14,7 |
| 39 | Saltsjön | 2021 | 12,0 |
| 40 | Saltsjön | 2022 | 19,0 |
| 41 | Saltsjön | 2023 | 15,8 |
Provtagningspunkten för Saltsjön utgörs av Blockhusudden.
Provtagningspunkten för Lilla Värtan utgörs av Karantänbojen.
Statusen i Stockholms kustvatten är som bäst otillfredsställande med avseende på klorofyll. Nedåtgående trender uppvisas i Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken, vilket tyder på att fosforfällningarna i dessa båda vikar har bidragit till minskade halter. Högst halter påträffas i Husarviken, där utvecklingen har gått åt fel håll sedan 2000. Även i Saltsjön har halterna ökat de senaste åren.
Miljöbarometern