Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA. 3.2.2.5.2. 1

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Brunnsviken

1976

76

1

Brunnsviken

1977

68

2

Brunnsviken

1978

59

3

Brunnsviken

1979

64

4

Brunnsviken

1980

67

5

Brunnsviken

1981

70

6

Brunnsviken

1982

70

7

Brunnsviken

1983

68

8

Brunnsviken

1984

59

9

Brunnsviken

1985

51

10

Brunnsviken

1986

48

11

Brunnsviken

1987

55

12

Brunnsviken

1988

58

13

Brunnsviken

1989

58

14

Brunnsviken

1990

54

15

Brunnsviken

1991

44

16

Brunnsviken

1992

44

17

Brunnsviken

1993

42

18

Brunnsviken

1994

41

19

Brunnsviken

1995

41

20

Brunnsviken

1996

41

21

Brunnsviken

1997

45

22

Brunnsviken

1998

45

23

Brunnsviken

1999

47

24

Brunnsviken

2000

43

25

Brunnsviken

2001

42

26

Brunnsviken

2002

35

27

Brunnsviken

2003

36

28

Brunnsviken

2004

33

29

Brunnsviken

2005

38

30

Brunnsviken

2006

41

31

Brunnsviken

2007

48

32

Brunnsviken

2008

49

33

Brunnsviken

2009

45

34

Brunnsviken

2010

41

35

Brunnsviken

2011

34

36

Brunnsviken

2012

35

37

Brunnsviken

2013

35

38

Brunnsviken

2014

37

39

Brunnsviken

2015

32

40

Brunnsviken

2016

32

41

Brunnsviken

2017

34

42

Brunnsviken

2018

38

43

Brunnsviken

2019

37

44

Brunnsviken

2020

30

45

Brunnsviken

2022

21

46

Brunnsviken

2023

22

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Hammarby sjö.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02