Prioriterade kemikalier

Kemikalier spelar en viktig roll i dagens samhälle. Vi använder kemiska produkter i många sammanhang, till exempel i läkemedel, kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel, bekämpningsmedel och målarfärger. Kemiska ämnen ingår också i varor, såsom kläder, möbler, datorer och byggmaterial. Samtidigt som kemikalierna har bidragit till vårt välstånd har de också i flera fall vållat hälso- och miljömässiga problem. Mätningar i Stockholm visar att halterna av många antropogena ämnen är förhöjda i Stockholm. I tabellen nedan ges exempel på några skadliga ämnen och ämnesgrupper som återfinns i vardagen.

Urval som bygger på egenskaper

I stadens kemikaliearbete behövs en tydlig grund som pekar ut och prioriterar vilka ämnen och grupper av ämnen som arbetet ska fokusera på. Det behövs också vägledande principer för hur olika prioriteringsnivåer ska användas. Att peka ut vilka ämnen som ska undvikas kan göras genom att identifiera antingen specifika oönskade ämnen eller oönskade egenskaper hos ämnen. Staden har valt att göra ett urval som bygger på egenskapskriterier istället för att ha en specifik ämneslista. Att arbeta med egenskapskriterier förhindrar att ett visst oönskat ämne byts ut mot ett annat ämne med samma egenskaper.

I miljögiftsövervakningen behöver dock specifika ämnen pekas ut utifrån olika regelverk, till exempel EU:s ramdirektiv för vatten och EPRTR-förordningen om utsläpp av föroreningar. Ett särskilt urval kan också behöva göras för att genom övervakning kunna följa upp effekterna av de åtgärder som staden vidtagit för att fasa ut vissa ämnen. Vidare kan indikationer från till exempel nationella myndigheter och forskningsrapporter motivera att förekomsten av vissa utpekade ämnen studeras.

Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide PRIO delar in farliga ämnen i två nivåer utifrån deras egenskaper – utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Stockholms kemikalieplan utgår ifrån denna indelning och använder samma begrepp.
Den grundläggande principen är att utfasningsämnen ska fasas ut ur kemiska produkter och varor som används i staden och att prioriterade riskminskningsämnen bara får användas om man kan säkerställa att användningen är säker. Särskilt viktigt är detta i följande fall:

• När känsliga befolkningsgrupper kan komma att exponeras: Detta gäller speciellt barn och ungdomar, men i den mån man kan urskilja miljöer där andra känsliga grupper exponeras specifikt ska motsvarande prioritering gälla (till exempel allergiker och gravida).
• När användningen leder till en direkt miljöbelastning: För produkter som används på ett sådant sätt att de vid användningen sprids till miljön eller avloppsnätet är det viktigt att krav avseende miljöegenskaper ställs.
  I dessa situationer ska en mer omfattande analys göras av hur krav ska ställas för att undvika utfasningsämnen och för att hanteringen av prioriterade riskminskningsämnen ska vara säker. Eftersom kunskapsunderlagen i många fall är bristfälliga kan det i vissa fall vara motiverat att undvika en hel ämnesgrupp där egenskaperna kan antas vara liknande, ett exempel på en sådan grupp är högfluorerade ämnen (PFAS).

Utfasningsämnen

Utfasningsämnen har så allvarliga egenskaper att de bör fasas ut och inte användas alls, oavsett om det finns risk för exponering i den specifika användningssituationen eller inte. Kriterierna för urvalet av denna grupp är desamma som i Kemikalieinspektionens PRIO-guide och anknyter också till tillståndsförfarandet i EU:s kemikalielagstiftning Reach. För hormonstörande ämnen saknas ännu en vedertagen metod för klassificering och därmed också för att informera i säkerhetsdatablad och märkning. Tills vidare ska de hormonstörande ämnen som är på SIN-listan utgöra en definition för stadens arbete.

Ämnen som ingår i denna kategori är:

• CMR-ämnen (cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen), kategori 1A och 1B enligt CLP-förordningen
• Hormonstörande ämnen på SIN-listan
• Särskilt farliga metaller (kadmium, kvicksilver, bly och deras föreningar)
• PBT- och vPvB-ämnen (persistenta, bioacku-mulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen) enligt REACH bilaga XIII
• Ozonförstörande ämnen (enlig CLP-förordningen)

Exempel på utfasningsämnen

• TCEP är en organofosfat som är klassificerad som reproduktionstoxisk och kan förekomma i gamla skumgummimadrasser.
• Bisfenol S är hormonstörande och kan förekomma i kvitton och vissa typer av plaster.
• PFOA är ett högfluorerat PBT-ämne som kan förekomma i impregneringsmedel.

Prioriterade riskminskningsämnen

Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som gör att dessa ämnen bör ges särskild uppmärksamhet. De måste alltid bedömas i den aktuella användningen och hanteras utifrån den risk som då kan uppkomma. Om de används ska åtgärder vidtas för att inte människor och miljö ska exponeras.

Ämnen som ingår i denna kategori är:

• Ämnen med mycket hög akut giftighet (akut toxicitet kategori 1 och 2 enligt CLP-förordningen)
• Allergiframkallande ämnen (luftvägs- eller hudsensibilisering, kategori 1, 1A och 1B enligt CLP-förordningen)
• Ämnen med hög kronisk giftighet (specifik organtoxicitet - upprepad exponering enligt CLP-förordningen)
• CMR-ämnen, kategori 2 enligt CLP-förordningen
• Miljöfarliga ämnen och ämnen med långtidseffekter i miljön (farlig för vattenmiljön, kategori kronisk 1 och kronisk 4 enligt CLP-förordningen)
• Potentiella PBT- och vPvB-ämnen (persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumul-erande ämnen enligt REACH bilaga XIII)

Exempel på prioriterade riskminskningsämnen:

• Många parfymämnen och konserveringsmedel t.ex. MIT och BIT är allergiframkallande och kan förekomma i målarfärg samt i städ- och rengöringsprodukter.
• Kopparjonen är miljöfarlig och avges exempelvis från kopparrör samt tak- och fasadmaterial av koppar.