Maximal dygnsnederbörd

Indikator TEMA.1.2.23

Maximal dygnsnederbörd definieras som årets största nederbördsmängd i mm under ett dygn (kl 07-07 svensk tid enligt SMHIs definition) och omfattar all nederbörd, regn och snö. Det är viktigt att notera att detta inte är samma sak som 24-timmarsnederbörd, eftersom det avser en flytande tidsperiod.

Extrema regnmängder uppmäts vanligtvis på sommaren, ofta i samband med åskväder. Det kallas ofta skyfall, men SMHIs definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm per minut.

Indikatorn maximal dygnsnederbörd är baserad på tre olika datakällor:

SMHIs mätstation Observatorielunden i centrala Stockholm.
SLB-analys vid Miljöförvaltningen: mätstationerna Torkel Knutssonsgatan på Södermalm samt Högdalen.
Stockholm Vatten och Avfall (SVOA): mätstationerna Torsgatan (flyttad till Vanadislunden 2016), Skärholmen, Åkeshov, Hässelby, Loudden, Tensta, Henriksdal, Gubbängen, Trekanten samt Ulvsunda.

Indikatorn är uppdelad i två dataserier, där den ena visar årsmax för enbart Observatorielunden (startår 1961) och den andra visar årsmax för samtliga tillgängliga mätstationer (startår 1984). I den senare tidsserien har det gradvis tillkommit nya mätstationer hos SVOA samtidigt som andra har avvecklats eller flyttats. Därmed erhålles en lång tidsserie för Observatorielunden, samt en tidsserie med större geografisk spridning, men kortare tidstäckning, då alla stationer tas med.

För åren 1985, 1993, 1994 och 1997 finns data tillgängliga enbart från Observatorielunden, vilket gör att kurvorna sammanfaller. Det inträffar även de år då Observatorielunden har högst värde av alla mätstationer det året. Mer info finns under "Kompletterande diagram" på den här webbsidan, se nedan.

Medelvärdet för den nya normalperioden 1991-2020 var 32 mm i maximal dygnsnederbörd vid Observatorielunden.

Diagram
Tabell
Jämför

Årets största dygnsnederbörd, Observatorielunden och samtliga mätstioner

Välj mätstation
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (mm)
0	Observatorielunden	1961	60
1	Observatorielunden	1962	28
2	Observatorielunden	1963	32
3	Observatorielunden	1964	20
4	Observatorielunden	1965	24
5	Observatorielunden	1966	24
6	Observatorielunden	1967	23
7	Observatorielunden	1968	30
8	Observatorielunden	1969	24
9	Observatorielunden	1970	14
10	Observatorielunden	1971	35
11	Observatorielunden	1972	33
12	Observatorielunden	1973	26
13	Observatorielunden	1974	32
14	Observatorielunden	1975	38
15	Observatorielunden	1976	22
16	Observatorielunden	1977	32
17	Observatorielunden	1978	31
18	Observatorielunden	1979	40
19	Observatorielunden	1980	46
20	Observatorielunden	1981	25
21	Observatorielunden	1982	26
22	Observatorielunden	1983	28
23	Observatorielunden	1984	54
24	Observatorielunden	1985	18
25	Observatorielunden	1986	31
26	Observatorielunden	1987	21
27	Observatorielunden	1988	45
28	Observatorielunden	1989	22
29	Observatorielunden	1990	24
30	Observatorielunden	1991	26
31	Observatorielunden	1992	50
32	Observatorielunden	1993	32
33	Observatorielunden	1994	56
34	Observatorielunden	1995	40
35	Observatorielunden	1996	28
36	Observatorielunden	1997	31
37	Observatorielunden	1998	41
38	Observatorielunden	1999	23
39	Observatorielunden	2000	36
40	Observatorielunden	2001	26
41	Observatorielunden	2002	22
42	Observatorielunden	2003	36
43	Observatorielunden	2004	32
44	Observatorielunden	2005	34
45	Observatorielunden	2006	43
46	Observatorielunden	2007	27
47	Observatorielunden	2008	39
48	Observatorielunden	2009	23
49	Observatorielunden	2010	40
50	Observatorielunden	2011	26
51	Observatorielunden	2012	37
52	Observatorielunden	2013	25
53	Observatorielunden	2014	44
54	Observatorielunden	2015	37
55	Observatorielunden	2016	24
56	Observatorielunden	2017	23
57	Observatorielunden	2018	22
58	Observatorielunden	2019	23
59	Observatorielunden	2020	29
60	Observatorielunden	2021	42
61	Observatorielunden	2022	26

Datakälla: SMHI, SLB-analys, Stockholm Vatten och Avfall (SVOA)

Exportera data till Excel

Kommentar

Mätmetoderna för nederbördsmätning skiljer sig åt mellan de olika mätstationerna. Mätningarna vid Observatorielunden sker manuellt två gånger per dygn, vilket ger ett sammanlagt dygnsvärde. SLBs och SVOAs stationer är automatiska mätstationer, där nederbörden registreras per tidsenhet. Därmed kan nederbördsintensiteten (t ex mm/tim) redovisas, vilket inte är möjligt för Observatorielunden. Vissa år finns data tillgängligt från alla mätstationer, medan medelvärdet andra år baseras på betydligt färre stationer, beroende på driftstörningar.

Observatorielunden
Den maximala dygnsnederbörden vid Observatorielunden har ökat något sedan mätseriens start år 1961. Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 var 30,2 mm, jämfört med 32,5 mm för den nya normalperioden 1991-2020. Detta motsvarar en ökning med ca 8 procent. Statistiken visar att årets största nederbördstillfälle oftast infaller under sommaren, främst i juli och augusti.

Det är ovanligt med en dygnsnederbörd över 40 mm, detta har inträffat sammanlagt 11 gånger vid Observatorielunden sedan 1961. Senast skedde det 2021 vid det kraftiga försommarregnet i slutet av maj det året. Den hittills största dygnsnederbörden vid Observatorielunden uppmättes den 21 juli 1961 då det regnade 60 mm.

Samtliga mätstationer
Vid jämförelse av värden från samtliga mätstationer är startåret 1984, vilket är det äldsta data som finns tillgängligt utöver Observatorielundens. Tillgången på data skiljer sig betydligt mellan olika mätstationer, främst från SVOAs stationer. Det kan vara stora skillnader i maximal dygnsnederbörd från år till år, men även en stor spridning mellan de olika mätstationerna under samma år.

Medelvärdet för hela perioden 1984-2022 ligger på 30 mm per år i maximal dygnsnederbörd, beräknat för samtliga mätstationer. Förändringen över tiden uppvisar inte någon tydlig trend, när data används från samtliga mätstationer i Stockholm.

Under Kompletterande diagram finns en figur som visar årsmax för samtliga mätstationer för respektive år. Den högsta uppmätta dygnsnederbörden i Stockholm är 89 mm, vilket registrerades den 22 juli 2005 i Skärholmen.

Under sommaren 2021 inträffade kraftiga regn under maj och juni, vilket orsakade översvämningar. Regnet den 12 juni var kort och intensivt, mätstationen i Gubbängen registrerade 50 mm på en timme vilket uppfyller SMHIs defintion på skyfall. I Högdalen uppmättes som mest drygt 40 mm/timme. Totalt föll det ca 80 mm regn i Högdalen den 12 juni, medan det i Gubbängen kom drygt 60 mm.

Vad beror skillnaderna på mellan olika mätstationer?

Enstaka år förekommer extremvärden som skiljer en mätstation kraftigt från övriga stationer. Även medelvärdet för respektive mätstation för hela perioden varierar mellan stationerna. Fördjupad analys har därför genomförts av SVOA för att säkerställa att redovisade extremvärden är korrekta. Det är viktigt att betona att årets maximala dygnsnederbörd kan inträffa olika dygn för olika mätstationer.

Möjliga förklaringar till dessa variationer är stationernas geografiska placering samt höjd över marken på respektive plats. Mätstationerna är monterade på varierande höjd över marken, från ca 1,5 m till över 20 m över marknivån. Den största felkällan vid nederbördsmätning är mätförluster som orsakas av vinden. Vindpåverkan varierar därmed för de olika stationerna, vilket kan påverka uppmätt nederbördsmängd.

En annan förklaring kan vara att de flesta lågtryck rör sig in över Stockholm från syd till sydväst vilket innebär att de flesta regnoväder kommer från denna vindriktning. Detta skulle kunna vara en orsak till att vissa mätstationer har högre långtidsmedelvärden än andra.