7.5 Miljögiftsövervakning i inomhusmiljö

Det främsta syftet med miljögiftsövervakning i inomhusmiljön är att studera förändringar över tid. Hittills har förskolor ingått i mätningar, men andra miljöer som staden förfogar över behöver också ingå. Skolor, kommunala arbetsplatser och bostäder i allmännyttan är exempel på miljöer där barn och andra känsliga grupper vistas.

Halten av utvalda ämnen i damm och inomhusluft utgör en indikator för förekomsten av skadliga ämnen i inomhusmiljöer. Nya ämnen som återfinns i damm kan också ge en indikation på vad som kan finnas i avloppsvatten och slam. Med tidsserier ges möjlighet att följa användningen av olika ämnen i vår omgivning över tid samt effekterna av olika åtgärder (se vidare åtgärd 7.6). Kemikaliecentrum bevakar den diskussion som pågår på nationell nivå om huruvida damm ska ingå som en del i den nationella miljöövervakningen.

Innan ett program för regelbundna mätningar tas fram behövs en diskussion om hur man bäst utformar en tidsserie för damm. I detta ingår provtagningsmetodik samt vilka ämnen och ämnesgrupper som bör analyseras. Till exempel bör mjukgörare, PAH:er och bromerade flamskyddsmedel ingå i mätserierna. Ämnen som ökar i användning kan eventuellt också vara aktuella, som klorparaffiner, nya flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen och biocider. Databaserna Chemsoft, Byggvarubedömningen samt kemikaliecentrums analyser av bland annat förskolematerial och byggmaterial fungerar som ett bra underlag för val av ämnen. Genom samverkan med forskare kan kemikaliecentrum även få hjälp och stöd att välja ämnen och ämnesgrupper.

Halter i inomhusmiljön kan också användas för att beräkna den exponering som sker den vägen. En mer fullständig bild av stockholmarnas faktiska exponering kräver mer omfattande studier som skulle kunna genomföras som forskningssamarbeten. Inom ramen för miljögiftsövervakning i inomhusmiljön ingår också att undersöka om stockholmarna exponeras för nya ämnen. Upplägget för en sådan undersökning är också av forskningskaraktär och möjligheterna bör därför diskuteras med forskare.

Fokusområde Barn och andra särskilt känsliga grupper.