I Stockholms stad förekommer arterna vanlig groda, åkergroda, padda samt mindre och större vattensalamander. Alla är lagskyddade och vissa har extra starkt skydd av EU:s habitatdirektiv. God kunskap finns att bygga på sedan tidigare, och befintligt datamaterial är grund för fortsatt övervakning.
Miljöövervakning av groddjur
Större vattensalamander
Groddjur är prioriterade för staden att följa då de är goda indikatorer på biologisk mångfald och ger bra information om ekosystem och arter knutna till sjöar, småvatten, våtmarker och fuktiga landmiljöer.
| Åtgärdsstatus: |  Genomförs kontinuerligt |
Resultat
Utförda insatser
God kunskap finns om vilka vatten som hyser groddjur i Stockholm, även om ”nya” lokaler då och då hittas. Flera större undersökningar av groddjur har genomförts inom Stockholm stad: på 79 lokaler av stadsbyggnadskontoret 1992-1996, och på 50 lokaler av miljöförvaltningen 2008 samt på drygt 30 lokaler av Miljöförvaltningen 2018. Större vattensalamander har idag så liten population kvar i Stockholm att staden satsat på återetablering med uppföljning i naturreservaten Judarskogen (2009-14) och Kyrksjölöten (2015-2018) för att kunna behålla den på sikt. Under mer än tio år har miljöförvaltningen och Bromma stadsdelsförvaltning samarbetat med Olovslundsskolan för att övervaka populationen av vattensalamandrar i den rika lokalen Olovslundsdammen.
Planerade insatser
Åtgärder som gjorts för att restaurera och nyanlägga dammar för groddjur har börjat följas upp. Tanken är att bygga upp en kontinuerlig övervakning av de viktigaste lokalerna samt ett urval andra, för att fånga upp förändringar i groddjurens utbredning i staden. Reproduktionsframgången för större vattensalamander i Kyrksjölöten följdes upp 2018 men kan behöva utökas. Det årliga samarbetet med Bromma stadsdelsförvaltning och Olovslundsskolan avses fortsätta.