Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Projekt Groddjur i Stockholm

Foto: Johan Pontén
Foto: Johan Pontén
Artikel TEMA.4.3.1.

Under åren 2011-2013 anordnades 12 nya groddjursdammar, sju stycken under 2011 och fem stycken under 2013, också denna gång med stöd från LONA. Platserna är: Långholmen (berget), Långholmen (Engelska parken), Kyrksjölöten, Lillsjöparken, Ålstensskogen, Beckomberga, Hökarängsbadet, Fagersjöskogen, Högdalen (Cyklopen), Ormkärrsskogen, Korksskruvvägen och Majroskogen.

Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms stad, Stockholms herpetologiska förening och föreningen Rädda Långsjöns grodor. Projektägare är Stockholms idrottsförvaltning. Syftet är att skapa ökade möjligheter för överlevnad och föryngring av groddjur i Stockholms stad.

Groddjuren har ett värde bland annat för biologisk mångfald, näringsväven, indikatorarter, paraplyarter (kräver både vatten och terrestra habitat), konnektivitet (sammanlänkade naturområden med rätt lekhabitat), pedagogiskt värde och för rekreation (folk vill skåda grodor). Groddjursdammarna är tänkta som "naturliga" dammar och ska inte vara i behov av betydande skötsel.

Projektet utmynnade i att ett nytt groddjursprojekt påbörjades 2014 - "Grodkollen". Syftet är att länka föreningsliv och friluftsliv starkare till groddjursvården bland annat via en egen hemsida där information och tips kan ges om exempelvis skötselbehov.

Ansvarig organisation
  • Idrottsförvaltningen
Aktör
  • Miljöförvaltningen
  • Rädda Långsjöns grodor
  • Stockholms herpetologiska förening
Kontakt
Uppdaterad: 2016-07-15