Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes vid omvandlingen av ljusenergi till kemisk energi. Det finns olika typer av klorofyll. Klorofyll a förekommer i alla slags planktonalger och är ett enkelt, men inte särskilt exakt, mått på mängden alger i vattnet.
Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (µg/l) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Lilla Värtan |
1982 |
20,7 |
|
1 |
Lilla Värtan |
1983 |
16,5 |
|
2 |
Lilla Värtan |
1984 |
23,1 |
|
3 |
Lilla Värtan |
1985 |
20,8 |
|
4 |
Lilla Värtan |
1986 |
16,8 |
|
5 |
Lilla Värtan |
1987 |
11,6 |
|
6 |
Lilla Värtan |
1988 |
11,2 |
|
7 |
Lilla Värtan |
1989 |
11,4 |
|
8 |
Lilla Värtan |
1990 |
11,4 |
|
9 |
Lilla Värtan |
1991 |
8,40 |
|
10 |
Lilla Värtan |
1992 |
8,80 |
|
11 |
Lilla Värtan |
1993 |
9,40 |
|
12 |
Lilla Värtan |
1994 |
10,6 |
|
13 |
Lilla Värtan |
1995 |
9,20 |
|
14 |
Lilla Värtan |
1996 |
5,60 |
|
15 |
Lilla Värtan |
1997 |
8,00 |
|
16 |
Lilla Värtan |
1998 |
12,6 |
|
17 |
Lilla Värtan |
1999 |
12,8 |
|
18 |
Lilla Värtan |
2000 |
18,9 |
|
19 |
Lilla Värtan |
2001 |
14,6 |
|
20 |
Lilla Värtan |
2002 |
16,5 |
|
21 |
Lilla Värtan |
2003 |
8,50 |
|
22 |
Lilla Värtan |
2004 |
10,5 |
|
23 |
Lilla Värtan |
2005 |
9,70 |
|
24 |
Lilla Värtan |
2006 |
8,60 |
|
25 |
Lilla Värtan |
2007 |
8,40 |
|
26 |
Lilla Värtan |
2008 |
7,40 |
|
27 |
Lilla Värtan |
2009 |
10,3 |
|
28 |
Lilla Värtan |
2010 |
8,80 |
|
29 |
Lilla Värtan |
2011 |
12,9 |
|
30 |
Lilla Värtan |
2012 |
13,3 |
|
31 |
Lilla Värtan |
2013 |
13,9 |
|
32 |
Lilla Värtan |
2014 |
11,6 |
|
33 |
Lilla Värtan |
2015 |
8,90 |
|
34 |
Lilla Värtan |
2016 |
11,1 |
|
35 |
Lilla Värtan |
2017 |
11,8 |
|
36 |
Lilla Värtan |
2018 |
15,3 |
|
37 |
Lilla Värtan |
2019 |
17,3 |
|
38 |
Lilla Värtan |
2020 |
20,0 |
|
39 |
Lilla Värtan |
2021 |
20,3 |
|
40 |
Lilla Värtan |
2022 |
13,5 |
|
41 |
Lilla Värtan |
2023 |
12,1 |
Provtagningspunkten för Saltsjön utgörs av Blockhusudden.
Provtagningspunkten för Lilla Värtan utgörs av Karantänbojen.
Statusen i Stockholms kustvatten är som bäst otillfredsställande med avseende på klorofyll. Nedåtgående trender uppvisas i Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken, vilket tyder på att fosforfällningarna i dessa båda vikar har bidragit till minskade halter. Högst halter påträffas i Husarviken, där utvecklingen har gått åt fel håll sedan 2000. Även i Saltsjön har halterna ökat de senaste åren.
Miljöbarometern