Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA. 3.5.7. 5

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Husarviken	1979	150
1	Husarviken	1980	160
2	Husarviken	1981	150
3	Husarviken	1982	140
4	Husarviken	1983	120
5	Husarviken	1984	120
6	Husarviken	1991	97
7	Husarviken	1992	120
8	Husarviken	1993	230
9	Husarviken	1994	260
10	Husarviken	1995	240
11	Husarviken	1996	160
12	Husarviken	1997	130
13	Husarviken	1998	110
14	Husarviken	1999	120
15	Husarviken	2000	130
16	Husarviken	2001	170
17	Husarviken	2002	160
18	Husarviken	2003	150
19	Husarviken	2004	110
20	Husarviken	2005	110
21	Husarviken	2006	100
22	Husarviken	2007	110
23	Husarviken	2008	120
24	Husarviken	2009	170
25	Husarviken	2010	200
26	Husarviken	2011	190
27	Husarviken	2012	220
28	Husarviken	2013	250
29	Husarviken	2014	280
30	Husarviken	2015	280
31	Husarviken	2016	250
32	Husarviken	2017	240
33	Husarviken	2018	190
34	Husarviken	2019	180
35	Husarviken	2020	140
36	Husarviken	2021	130
37	Husarviken	2022	140
38	Husarviken	2023	140

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Exportera data till Excel

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Hammarby sjö.