Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA. 3.5.7. 5

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Saltsjön	1976	48
1	Saltsjön	1977	44
2	Saltsjön	1978	43
3	Saltsjön	1979	35
4	Saltsjön	1980	33
5	Saltsjön	1981	33
6	Saltsjön	1982	35
7	Saltsjön	1983	40
8	Saltsjön	1984	41
9	Saltsjön	1985	41
10	Saltsjön	1986	43
11	Saltsjön	1987	39
12	Saltsjön	1988	37
13	Saltsjön	1989	35
14	Saltsjön	1990	49
15	Saltsjön	1991	50
16	Saltsjön	1992	53
17	Saltsjön	1993	52
18	Saltsjön	1994	50
19	Saltsjön	1995	41
20	Saltsjön	1996	33
21	Saltsjön	1997	34
22	Saltsjön	1998	34
23	Saltsjön	1999	26
24	Saltsjön	2000	23
25	Saltsjön	2001	23
26	Saltsjön	2002	27
27	Saltsjön	2003	26
28	Saltsjön	2004	28
29	Saltsjön	2005	30
30	Saltsjön	2006	31
31	Saltsjön	2007	34
32	Saltsjön	2008	32
33	Saltsjön	2009	33
34	Saltsjön	2010	29
35	Saltsjön	2011	27
36	Saltsjön	2012	26
37	Saltsjön	2013	26
38	Saltsjön	2014	33
39	Saltsjön	2015	33
40	Saltsjön	2016	38
41	Saltsjön	2017	41
42	Saltsjön	2018	42
43	Saltsjön	2019	42
44	Saltsjön	2020	35
45	Saltsjön	2022	37
46	Saltsjön	2023	32

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Exportera data till Excel

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Hammarby sjö.