Indikatorn visar antalet dygn då halten av partiklar (PM10) har överstigit normvärdet 50 µg/m3, vid mätpunkter i gatunivå. För att miljökvalitetsnormen ska klaras får halten inte överskridas mer än 35 dygn per år. Främsta källan i Stockholm är vägdamm från slitage av vägytan på grund av dubbdäcksanvändning vintertid.
Dygn över normvärdet för PM10
Indikator MP.6.1.2| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (dygn) |
|---|---|---|---|
0 |
2005 |
58 |
|
1 |
2006 |
73 |
|
2 |
2007 |
32 |
|
3 |
2008 |
62 |
|
4 |
2009 |
55 |
|
5 |
2010 |
38 |
|
6 |
2011 |
44 |
|
7 |
2012 |
29 |
|
8 |
2013 |
43 |
|
9 |
2014 |
36 |
|
10 |
2015 |
19 |
|
11 |
2016 |
28 |
|
12 |
2017 |
31 |
|
13 |
2018 |
34 |
|
14 |
2019 |
28 |
|
15 |
2020 |
13 |
|
16 |
2021 |
10 |
|
17 |
2022 |
14 |
|
18 |
2023 |
19 |
Datakälla: Miljöförvaltningen, SLB.
Kommentar
Miljökvalitetsnormen klaras vid samtliga mätstationer i Stockholm. Antalet dygn med höga dygnsmedelhalter av PM10 har stadigt minskat under 2000-talet. De senaste två årens PM10-halter har varit så låga att även miljökvalitetsmålet för antalet höga dygnsmedelvärden har klarats vid några mätstationer.
De minskade halterna av partiklar, PM10, i Stockholm beror framförallt på att dubbdäcksanvändningen har minskat och därmed också produktionen av slitagepartiklar på vägbanorna. Dubbdäcksförbud infördes på Hornsgatan år 2010 samt på Fleminggatan och delar av Kungsgatan år 2016. Dubbdäcksförbudet på vissa gator har gjort att användningen av dubbdäck även har minskat på gator som inte omfattas av förbud. Stockholms stads åtgärder med städning, dammbindning och tidig sandupptagning på innerstadsgator har också gjort att PM10-halterna har minskat.