Gå direkt till sidans innehåll

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.5.7. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Årstaviken

1982

3,7

1

Årstaviken

1983

3,5

2

Årstaviken

1984

3,5

3

Årstaviken

1985

3,3

4

Årstaviken

1986

3,3

5

Årstaviken

1987

3,0

6

Årstaviken

1988

3,0

7

Årstaviken

1989

2,8

8

Årstaviken

1990

3,1

9

Årstaviken

1991

2,8

10

Årstaviken

1992

3,8

11

Årstaviken

1993

3,9

12

Årstaviken

1994

4,0

13

Årstaviken

1995

2,9

14

Årstaviken

1996

2,9

15

Årstaviken

1997

3,3

16

Årstaviken

1998

3,5

17

Årstaviken

1999

3,5

18

Årstaviken

2000

3,3

19

Årstaviken

2001

3,0

20

Årstaviken

2002

3,0

21

Årstaviken

2003

3,1

22

Årstaviken

2004

3,9

23

Årstaviken

2005

4,3

24

Årstaviken

2006

4,6

25

Årstaviken

2007

4,4

26

Årstaviken

2008

4,5

27

Årstaviken

2009

4,0

28

Årstaviken

2010

3,4

29

Årstaviken

2011

2,9

30

Årstaviken

2012

2,8

31

Årstaviken

2013

3,0

32

Årstaviken

2014

2,9

33

Årstaviken

2015

3,2

34

Årstaviken

2016

3,1

35

Årstaviken

2017

3,6

36

Årstaviken

2018

3,4

37

Årstaviken

2019

3,3

38

Årstaviken

2020

3,8

39

Årstaviken

2021

3,6

40

Årstaviken

2022

4,2

41

Årstaviken

2023

3,5

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Kontakt
Uppdaterad: 2023-12-15