Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA.3.5.7.5

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Brunnsviken	1976	76
1	Brunnsviken	1977	68
2	Brunnsviken	1978	59
3	Brunnsviken	1979	64
4	Brunnsviken	1980	67
5	Brunnsviken	1981	70
6	Brunnsviken	1982	70
7	Brunnsviken	1983	68
8	Brunnsviken	1984	59
9	Brunnsviken	1985	51
10	Brunnsviken	1986	48
11	Brunnsviken	1987	55
12	Brunnsviken	1988	58
13	Brunnsviken	1989	58
14	Brunnsviken	1990	54
15	Brunnsviken	1991	44
16	Brunnsviken	1992	44
17	Brunnsviken	1993	42
18	Brunnsviken	1994	41
19	Brunnsviken	1995	41
20	Brunnsviken	1996	41
21	Brunnsviken	1997	45
22	Brunnsviken	1998	45
23	Brunnsviken	1999	47
24	Brunnsviken	2000	43
25	Brunnsviken	2001	42
26	Brunnsviken	2002	35
27	Brunnsviken	2003	36
28	Brunnsviken	2004	33
29	Brunnsviken	2005	38
30	Brunnsviken	2006	41
31	Brunnsviken	2007	48
32	Brunnsviken	2008	49
33	Brunnsviken	2009	45
34	Brunnsviken	2010	41
35	Brunnsviken	2011	34
36	Brunnsviken	2012	35
37	Brunnsviken	2013	35
38	Brunnsviken	2014	37
39	Brunnsviken	2015	32
40	Brunnsviken	2016	32
41	Brunnsviken	2017	34
42	Brunnsviken	2018	38
43	Brunnsviken	2019	37
44	Brunnsviken	2020	30
45	Brunnsviken	2022	21
46	Brunnsviken	2023	22

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Exportera data till Excel

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Saltsjön och Hammarby sjö.