Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA.3.5.7.5

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Husarviken

1979

150

1

Husarviken

1980

160

2

Husarviken

1981

150

3

Husarviken

1982

140

4

Husarviken

1983

120

5

Husarviken

1984

120

6

Husarviken

1991

97

7

Husarviken

1992

120

8

Husarviken

1993

230

9

Husarviken

1994

260

10

Husarviken

1995

240

11

Husarviken

1996

160

12

Husarviken

1997

130

13

Husarviken

1998

110

14

Husarviken

1999

120

15

Husarviken

2000

130

16

Husarviken

2001

170

17

Husarviken

2002

160

18

Husarviken

2003

150

19

Husarviken

2004

110

20

Husarviken

2005

110

21

Husarviken

2006

100

22

Husarviken

2007

110

23

Husarviken

2008

120

24

Husarviken

2009

170

25

Husarviken

2010

200

26

Husarviken

2011

190

27

Husarviken

2012

220

28

Husarviken

2013

250

29

Husarviken

2014

280

30

Husarviken

2015

280

31

Husarviken

2016

250

32

Husarviken

2017

240

33

Husarviken

2018

190

34

Husarviken

2019

180

35

Husarviken

2020

140

36

Husarviken

2022

140

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken har en tydligt nedåtgående trend. Det kan bero på att bottenvatten har pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna . Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 och fosforhalterna i Hammarby Sjö har legat på ungefär samma nivå sedan 2010. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i stadens kustvatten. Från år 2015, då kvävehalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. Även i Djurgårdsbrunnsviken är halterna höga. Fosforfällningar har genomförts i Brunnsviken (2019) samt Djurgårdsbrunnsviken (2020) i syfte att minska belastningen av fosfor från bottnarna. Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten.

Uppdaterad: 2022-12-19