Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.16. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Årstaviken

1972

68

1

Årstaviken

1973

53

2

Årstaviken

1974

42

3

Årstaviken

1975

37

4

Årstaviken

1976

35

5

Årstaviken

1977

31

6

Årstaviken

1978

30

7

Årstaviken

1979

28

8

Årstaviken

1980

34

9

Årstaviken

1981

34

10

Årstaviken

1982

34

11

Årstaviken

1983

32

12

Årstaviken

1984

34

13

Årstaviken

1985

39

14

Årstaviken

1986

34

15

Årstaviken

1987

31

16

Årstaviken

1988

29

17

Årstaviken

1989

32

18

Årstaviken

1990

29

19

Årstaviken

1991

25

20

Årstaviken

1992

25

21

Årstaviken

1993

24

22

Årstaviken

1994

27

23

Årstaviken

1995

27

24

Årstaviken

1996

29

25

Årstaviken

1997

32

26

Årstaviken

1998

33

27

Årstaviken

1999

34

28

Årstaviken

2000

34

29

Årstaviken

2001

36

30

Årstaviken

2002

36

31

Årstaviken

2003

36

32

Årstaviken

2004

37

33

Årstaviken

2005

36

34

Årstaviken

2006

31

35

Årstaviken

2007

25

36

Årstaviken

2008

28

37

Årstaviken

2009

25

38

Årstaviken

2010

26

39

Årstaviken

2011

21

40

Årstaviken

2012

25

41

Årstaviken

2013

25

42

Årstaviken

2014

24

43

Årstaviken

2015

24

44

Årstaviken

2016

24

45

Årstaviken

2017

24

46

Årstaviken

2018

25

47

Årstaviken

2019

27

48

Årstaviken

2020

30

49

Årstaviken

2021

35

50

Årstaviken

2022

31

51

Årstaviken

2023

27

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02