Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.16. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Fiskarfjärden

1972

47

1

Fiskarfjärden

1973

28

2

Fiskarfjärden

1974

27

3

Fiskarfjärden

1975

25

4

Fiskarfjärden

1976

24

5

Fiskarfjärden

1977

22

6

Fiskarfjärden

1978

21

7

Fiskarfjärden

1979

27

8

Fiskarfjärden

1980

30

9

Fiskarfjärden

1981

35

10

Fiskarfjärden

1982

30

11

Fiskarfjärden

1983

30

12

Fiskarfjärden

1984

39

13

Fiskarfjärden

1985

41

14

Fiskarfjärden

1986

47

15

Fiskarfjärden

1987

29

16

Fiskarfjärden

1988

26

17

Fiskarfjärden

1989

23

18

Fiskarfjärden

1990

20

19

Fiskarfjärden

1991

19

20

Fiskarfjärden

1992

19

21

Fiskarfjärden

1993

17

22

Fiskarfjärden

1994

17

23

Fiskarfjärden

1995

19

24

Fiskarfjärden

1996

22

25

Fiskarfjärden

1997

21

26

Fiskarfjärden

1998

19

27

Fiskarfjärden

1999

19

28

Fiskarfjärden

2000

19

29

Fiskarfjärden

2001

30

30

Fiskarfjärden

2002

31

31

Fiskarfjärden

2003

31

32

Fiskarfjärden

2004

21

33

Fiskarfjärden

2005

22

34

Fiskarfjärden

2006

21

35

Fiskarfjärden

2007

20

36

Fiskarfjärden

2008

18

37

Fiskarfjärden

2009

21

38

Fiskarfjärden

2010

22

39

Fiskarfjärden

2011

19

40

Fiskarfjärden

2012

17

41

Fiskarfjärden

2013

15

42

Fiskarfjärden

2014

17

43

Fiskarfjärden

2015

16

44

Fiskarfjärden

2016

16

45

Fiskarfjärden

2017

16

46

Fiskarfjärden

2018

17

47

Fiskarfjärden

2019

19

48

Fiskarfjärden

2020

21

49

Fiskarfjärden

2021

21

50

Fiskarfjärden

2022

18

51

Fiskarfjärden

2023

15

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02