Gå direkt till sidans innehåll

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.11.2. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Vattenområde Senaste värdet (m) Datum

0

Bällstaviken

 2,1

2024

1

Drevviken

 3,6

2024

2

Fiskarfjärden

 4,3

2024

3

Flaten

 6,1

2024

4

Görväln

 4,6

2024

5

Isbladskärret

 0,9

2024

6

Judarn

 3,7

2024

7

Karlbergskanalen, Klara Sjö

 2,5

2024

8

Kyrksjön

 2,7

2024

9

Laduviken

 4,1

2024

10

Lappkärret

 1,5

2024

11

Lillsjön

 0,5

2024

12

Långsjön

 0,8

2024

13

Magelungen

 4,2

2024

14

Riddarfjärden

 3,7

2024

15

Råcksta Träsk

 1,0

2024

16

Rödstensfjärden

 4,3

2024

17

Sicklasjön

 2,2

2024

18

Spegeldammen

 1,4

2024

19

Trekanten

 6,2

2024

20

Ulvsundasjön

 3,5

2024

21

Årstaviken

 3,9

2024

22

Ältasjön

 1,2

2024

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Tillståndsklassning

Rad-id Färg Beskrivning Gräns

0

 Hög

>3,0 m

1

 God

2,2–3,0 m

2

 Måttlig

1,5–2,2 m

3

 Otillfredsställande

1,2–1,5 m

4

 Dålig

<1,2 m

Kontakt
Uppdaterad: 2024-11-21