11.1 Bevaka forskning om mikroplast på åkermark från slam

Foto: Tobias Dahlin/Azote

Åtgärd HM. A. 48

11.1 Bevaka och följa fortsatt forskning om miljöeffekter av mikroplast på åkermark samt utvecklingen av slamhantering.

Åtgärdsstatus:

Genomförs kontinuerligt

Att sprida avloppsslam på åkermark har flera positiva effekter för miljön och åkermarken. Fosfor, kväve, mikronäringsämnen och mullämnen återförs till jorden. Stockholm Vatten och Avfall behöver dock bidra och följa med i den forskning och teknikutveckling som sker för att minimera de oönskade ämnen som slammet kan föra med sig.

Mikroplaster i kretsloppet

Stockholm Vatten och Avfall har deltagit i en referensgrupp i projektet ”Mikroplaster i kretsloppet”. Projektet har syftat till att skapa en överblick av flödet av mikroplast i kretsloppet med fokus på vad som finns i slam som sprids på åkermark. Projektet har finansierats av Svenskt Vatten och Sweden Water Research med flera.

Hållbar slamhantering

Den statliga utredningen Hållbar slamhantering (SOU 2020:3) överlämnades till regeringen i januari 2020. Utredningen föreslår två olika alternativ på förbud mot spridning av avloppsslam på eller i mark genom antingen
(1) totalt spridningsförbud med mycket begränsade undantag, eller
(2) spridningsförbud med utgångspunkt i att eventuella risker kan hanteras och åtgärdas – undantag medges enligt detta alternativ för hygieniserat och kvalitetssäkrat slam på produktiv jordbruksmark.

Omställningstiden för reningsverken är lång, och Stockholm Vatten och Avfalls bedömning är att ett förbud inte kommer att verkställas inom 10 till 15 år. Med anledning av utredningen kommer Stockholm Vatten och Avfall att följa frågan och se över hanteringen av avloppsslam på längre sikt.

Resultat

År 2020 publicerade Svenskt vatten utveckling en kartläggning av mikroplaster till, inom och från avloppsreningsverk. I studien undersöktes mikroplaster inklusive däckpartiklar i ett antal vatten- och slamflöden. Resultaten visade att avloppsreningsverk är mycket effektiva på att avskilja mikroplaster. På Ryaverket i Göteborg avskiljs cirka 99 procent av mikroplasterna, vilket stämmer med tidigare studier som visar att avloppsreningsverk inte är en betydande spridningsväg för mikroplaster till vattenrecipienter. Dagvatten är en stor tillförselväg. Avloppsslamet visades innehålla mindre mikroplaster än vad som uppskattats i tidigare studier.

En kompletterande studie "Massbalans av mikroplaster på Käppalaverket" undersökt mikroplastflöden i olika delar reningsverket med provtagningar före och efter olika reningssteg. Resultaten visade att Käppalaverket, liksom andra reningsverk, effektivt avskiljer mikroplaster från vattenfasen. Mindre än 0,1 procent av de inkommande mikroplasterna återfanns i utgående vatten, medan resten hamnade i slammet. Efter rötning av slammet minskade mängden mikroplaster med cirka 23 procent, vilket kan bero på kemisk nedbrytning och fragmentering av partiklarna till en storlek som är under detektionsgränsen på 10 µm.

Mikroplaster i avloppsreningsverk och slam är ett område där flera forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts de senaste åren. Dessa projekt har bland annat fokuserat på att förstå hur mikroplaster hanteras i reningsprocesserna, deras förekomst och spridning i slam.