Det bör undersökas hur mycket mikroplast som finns i stadsluften. Först då går det att bedöma hur stor nedfallet är över staden är och om det uppnår några potentiellt farliga nivåer. Vilken typ av plast det handlar om bör också undersökas för att kunna identifiera källorna.
Miljöförvaltningen har genom SLB-analys ett nära samarbete med Statens väg- och transportforskningsinstitut i frågorna om vägdamm i staden. Båda parter har för avsikt att fortsätta samarbeta gällande kunskapsöverföring, delning av data samt samordning av framtida mätningar.
12.1 Undersöka mängden mikroplast i luft
Foto: Tobias Dahlin/Azote
12.1 Undersöka mängden mikroplast i luft.

Resultat
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag av miljöförvaltningen, genomfört en resultatsammanställning av luftprover insamlade från Hornsgatan och Sveavägen under hösten/vintern år 2020 och våren år 2021 samt kompletterande provtagning hösten/vintern år 2024. Syftet har varit att undersöka förekomsten av trafikrelaterad mikroplast i proverna, det vill säga däckpartiklar och vägmarkeringspartiklar, och sätta dem i förhållande till övriga partikeltyper (som t.ex. mineral- metall- och asfaltspartiklar). Syftet har även varit att undersöka eventuella skillnader mellan gator och årstider.
Resultaten från den första studien visar bland annat att däckslitage är en betydande källa till mikroplast i luften. Mätningar visar att mängden däckpartiklar är ungefär lika stor både på Hornsgatan och Sveavägen, trots skillnader i hastighetsbegränsning, andel dubbdäck och geografiskt läge. Vägmarkeringspartiklar förekommer i mindre mängder, men har identifierats i samtliga prover. Under vårmätningarna ökade både antalet och mängden partiklar kraftigt, främst på grund av en ökning av mineralpartiklar. Detta är i linje med förväntningarna, då PM10-halterna vanligtvis stiger under våren till följd av torrare vägar, uppvirvlat vägdamm, lägre luftfuktighet och mindre nederbörd. Oavsett årstid och plats, utgör trafikrelaterad mikroplast mellan 14 och 35 procent av den totala partikelmängden i proverna.
Resultaten från den uppföljande studien då luftprover från Sveavägen och Hornsgatan samlades in under oktober och november 2024 visar att däck- och vägmarkeringspartiklar utgör en betydande del av de luftburna partiklarna. Detta gäller särskilt i den inandningsbara storleksfraktionen (2,5–10 µm). Andelen mikroplast var stabil mellan mätperioderna, medan mineralpartiklar ökade i november. Totalt stod trafikrelaterad mikroplast för cirka 25–26 % av partikelmassan. Resultaten visar att även grövre partiklar sprids via luften och kan påverka både luftkvalitet och närmiljö, vilket understryker behovet av åtgärder för att minska spridningen.
För att reducera utsläppen av trafikrelaterad mikroplast kan preventiva åtgärder vidtas, som t.ex. minskad och mjukare bilkörning, slitstarkare däck och vägmarkeringar, rätt däcktryck och hjulinställningar. För att ta hand om partiklarna som faktiskt bildas, och förhindra dessa från att transporteras vidare i miljön, kan andra typer av åtgärder göras som t.ex. mer frekvent gatustädning, dammbindning, filter i dagvattenbrunnar, utveckling av kostnadseffektiva reningsmetoder och optimerad snöhantering.