Miljöbarometern
Det bör undersökas hur mycket mikroplast som finns i stadsluften. Först då går det att bedöma hur stor nedfallet är över staden är och om det uppnår några potentiellt farliga nivåer. Vilken typ av plast det handlar om bör också undersökas för att kunna identifiera källorna.
Miljöförvaltningen har genom SLB-analys ett nära samarbete med Statens väg- och transportforskningsinstitut i frågorna om vägdamm i staden. Båda parter har för avsikt att fortsätta samarbeta gällande kunskapsöverföring, delning av data samt samordning av framtida mätningar.
12.1 Undersöka mängden mikroplast i luft
Foto: Tobias Dahlin/Azote
12.1 Undersöka mängden mikroplast i luft.
Åtgärdsstatus:
Genomförd 2024Resultat
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag av miljöförvaltningen, genomfört en resultatsammanställning av luftprover insamlade från Hornsgatan och Sveavägen under hösten/vintern 2020 och våren 2021. Syftet har varit att undersöka förekomsten av trafikrelaterad mikroplast, dvs. däckpartiklar och vägmarkeringspartiklar, i förhållande till övriga partikeltyper (som t.ex. mineral- metall- och asfaltspartiklar) i proverna. Syftet har även varit att undersöka eventuella skillnader mellan gator och årstider. Resultaten visar bl.a. att
- Däckslitage är en viktig källa till mikroplast i luft.
- Mängden däckpartiklar är likvärdig på både Hornsgatan och Sveavägen, trots en variation i hastighet, dubbdäcksandel och geografiskt läge.
- Mängden vägmarkeringspartiklar var låg, men partiklar har identifierats i alla prover.
- Båda antal och mängd partiklar ökade kraftigt under vårmätningarna, främst på grund av en kraftig ökning av mineralpartiklar. Detta var förväntat då PM10-halterna var högre under vårperioden till följd av upptorkning av körbanorna och uppvirvling av ackumulerat vägdamm i kombination med lägre luftfuktighet och mindre nederbörd.
- Oavsett årstid och gata står trafikrelaterad mikroplast för 14-35% av den totala partikelmängden i proverna.
För att reducera utsläppen av trafikrelaterad mikroplast kan preventiva åtgärder vidtas, som t.ex. minskad och mjukare bilkörning, slitstarkare däck och vägmarkeringar, rätt däcktryck och hjulinställningar. För att ta hand om de partiklar som faktiskt bildas och förhindra dessa från att transporteras vidare i miljön kan andra typer av åtgärder göras som t.ex. mer frekvent gatustädning, dammbindning, filter i dagvattenbrunnar, utveckling av kostnadseffektiva reningsmetoder och optimerad snöhantering.