Miljöbarometern
Trafikkontorets entreprenörer använder högtryckstvätt med hetvatten och ibland även kemikalier för att sanera klotter. Dessa avtal bör följas upp regelbundet för att säkerställa att inga entreprenörer övergår till metoder där plastgranulat används för bortblästring av klotter. På ytor som är särskilt utsatta för klotter använder staden klotterskydd i form av vaxer. Enligt Kemikalieinspektionen används dessa vaxer i stora volymer och kan innehålla partiklar som skulle kunna klassas som mikroplast. Det är därför viktigt att trafikkontoret, bostadsbolagen och miljöförvaltningen bevakar frågan och agerar om ny kunskap framkommer.
9.3 Klottersanering utan plastgranulat
Plastgranulat används ibland vid blästring av klotter.
9.3 Säkerställa att ingen klottersanering sker med plastgranulat och undersöka innehållet i vaxer som används vid klotterskydd.
Åtgärdsstatus:
Genomförd 2020Resultat
Under 2019-2020 utförde Goodpoint en förstudie inom åtgärd 9.3 på uppdrag av kemikaliecentrum. Syftet med studien var att utreda innehållet i vaxbaserade klotterskydd som används i Stockholms stads verksamheter och om dessa kan utgöra en källa till mikroplast. Rapporten presenterar en övergripande kartläggning av klotterskydd och diskussion om spridning av mikroplaster från dessa och ska ses som ett underlag för fortsatt utredning.
Vaxbaserade klotterskydd har visat sig kunna innehålla både olika typer av vaxer (till exempel polyetenvax) och tillsatta polymerer som polymetylmetakrylat (PMMA) och polyuretan (PUR). Dessa kan räknas som mikroplast om de förekommer i partikelform i produkten. Men när produkten används och härdar bildar de en film på ytan som inte längre uppfyller definitionen av mikroplast, vilket betyder att denna användning är undantagen i EU-begränsningen av mikroplaster.
Det är således framförallt vid sanering som de vaxbaserade klotterskydden bedöms kunna vara en källa till mikroplast, då både klotterskyddet och grafittifärg släpper från underlaget och kan ge sekundär spridning.