Slam och avloppsreningsverk

Spridning av slam på åker. Foto: Helena Liljestrand

Åtgärdsområde HM. 11

Mikroplast från både stora och små källor sprids via avloppsvatten och slam

Den stora andelen mikroplast som renas bort i avloppsreningsverken hamnar i avloppsslammet. Stockholm vatten och avfall har som mål att sprida slammet från både Henriksdals och Bromma avloppsreningsverk på åkermark, förutsatt att kraven för REVAC certifiering uppfyllt. Detta anses vara det bästa sättet att återföra näringsämnen och mull till kretsloppet. År 2023 spreds cirka 98% av slammet på åkermark och för 2024 förväntas en liknande andel spridas.

I november 2024 antog EUs ministerråd det uppdaterade avloppsdirektivet. Det nya direktivet, som förväntas implementeras i Sverige sommaren 2027, innehåller flera förändringar där ibland ställs krav på provtagning av mikroplatser i slam.

Åtgärder
Bakgrund

Mikroplast i slam

Den stora andelen mikroplast som renas bort i avloppsreningsverken hamnar i avloppsslammet. Både stora och små källor till mikroplast sprids via avloppsvatten och slam.

Mikroplast i slam och i utgående avloppsvatten från olika källor årligen:
Däckslitage:
Slam: 107 - 131 ton
Utgående avloppsvatten: 2,7 - 27 ton

Konstgräsplaner och liknande aktivitetsytor:
Slam:15 och 19 ton
Utgående avloppsvatten: 0,38 - 3,8 ton årligen

Stadens tvätt av textilier samt användning av kemiska och kosmetiska produkter
Slam: 3,2 - 72 ton (Henriksdal) och 1,3 - 30 ton (Bromma).

Slammets slutanvändning

Slam från Henriksdals avloppsreningsverk har tidigare använts för att täcka gruvdeponin i Aitik men lagras nu normalt sett in för att kunna spridas på åkermark på samma sätt som slammet från Bromma reningsverk. Regeringen utreder ett förbud mot slamspridning på åkermark som kan komma att påverka slamhanteringen i framtiden.

Ny avloppsrening

Bygget av Stockholms framtida avloppsrening (SFA) pågår och planeras att tas i drift år 2026. Då kommer Bromma reningsverk att läggas ner och allt avloppsvatten att ledas till Henriksdal. Där kommer ny reningsteknik att användas, så kallad membranbioreaktor (MBR). Med den här nya tekniken kommer ännu mer mikroplast att kunna avskiljas från utgående vatten och därmed hamna i slammet. Om ett förbud mot spridning skulle träda i kraft och alternativet är förbränning kommer en större andel mikroplast att tas ut ur kretsloppet.

Brist på kunskap

Kunskapen om effekter och eventuell transport av mikroplast som sprids med slammet i miljön är idag väldigt begränsad. Det saknas även kunskap om eventuella effekter av mikroplast i jordbruksmark på såväl marklevande som vattenlevande organismer. Endast ett fåtal studier finns i dagsläget som tyder på att det kan ske upptag i organismer. BASEMAN och PLASTTOX är exempel på forskningsprojekt som undersökt detta.