Totalfosfor - kustvatten

Indikator TEMA.3.5.7.5

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler. Fosfor och kväve är de två viktigaste näringsämnena i vatten. Vilket av de två ämnena som det finns minst av och på det sättet blir begränsande för växternas produktion varierar mellan olika områden av kusten. I Östersjön är kväve generellt det begränsande näringsämnet då det finns en hög internbelastning av fosfor. Detta löser sig i vattnet från sedimenten när syrehalterna sjunker, främst under sommaren. Detta är en av anledningarna till att man mäter fosforhalter i augusti; för att få en bild av hur höga halter som cirkulerar mellan vatten och sediment.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vatten, eller bibehållas i de vatten som idag har låga eller måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker av ytvattnet i augusti. Färgerna visar tillstånd enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Hammarby sjö	1994	38
1	Hammarby sjö	1995	34
2	Hammarby sjö	1996	52
3	Hammarby sjö	1997	57
4	Hammarby sjö	1998	61
5	Hammarby sjö	1999	33
6	Hammarby sjö	2000	29
7	Hammarby sjö	2001	28
8	Hammarby sjö	2002	31
9	Hammarby sjö	2003	35
10	Hammarby sjö	2004	36
11	Hammarby sjö	2005	36
12	Hammarby sjö	2006	36
13	Hammarby sjö	2007	38
14	Hammarby sjö	2008	41
15	Hammarby sjö	2009	41
16	Hammarby sjö	2010	36
17	Hammarby sjö	2011	33
18	Hammarby sjö	2012	31
19	Hammarby sjö	2013	30
20	Hammarby sjö	2014	33
21	Hammarby sjö	2015	34
22	Hammarby sjö	2016	37
23	Hammarby sjö	2017	35
24	Hammarby sjö	2018	38
25	Hammarby sjö	2019	38
26	Hammarby sjö	2020	35
27	Hammarby sjö	2022	46
28	Hammarby sjö	2023	37

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfalls recipientkontroll

Exportera data till Excel

Kommentar

Trenderna för fosfor i Stockholms kustvatten är otydliga. I flera fall förbättrades halterna av fosfor efter att kväverening infördes i avloppsreningsverken 1990, men i många fall är de fortfarande höga på grund av stor påverkan uppströms, från kringliggande mark och från bottnarna.

Brunnsviken och Djurgårdsbrunnsviken har en tydligt nedåtgående trend med lägst uppmätta halter fosfor tillsammans med Lilla Värtan. Det kan vara ett resultat av de fosforfällningar som genomfördes 2019 (Brunnsviken) och 2020 (Djurgårdsbrunnsviken). Läs mer om denna åtgärd under respektive vatten. I Brunnsviken har även bottenvatten pumpats ut till Lilla Värtan sedan år 1982 (med undantag för några år) för att minska utbredningen av syrefritt bottenvatten och minska läckaget av fosfor från bottnarna.

Lilla Värtans fosforhalter har varit relativt stabila sedan 1980 med en nedåtgående trend den senaste åren. I Husarviken, som är en smal vik i anslutning till Lilla Värtan, har halterna stigit sedan provtagningen startade med högst uppmätta halter i staden kustvatten. Från år 2015, då fosforhalten var som högst i Husarviken, syns under senare år en nedåtgående trend. De senaste årens mätningar visar på en ökning av halterna i Saltsjön och Hammarby sjö.