Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.17.2. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Lillsjön	1982	0,3
1	Lillsjön	1983	0,3
2	Lillsjön	1984	0,3
3	Lillsjön	1985	0,3
4	Lillsjön	1986	0,4
5	Lillsjön	1987	0,4
6	Lillsjön	1988	0,3
7	Lillsjön	1989	0,3
8	Lillsjön	1990	0,3
9	Lillsjön	1991	0,2
10	Lillsjön	1992	0,2
11	Lillsjön	1993	0,3
12	Lillsjön	1994	0,4
13	Lillsjön	1995	0,5
14	Lillsjön	1996	0,4
15	Lillsjön	1997	0,3
16	Lillsjön	1998	0,3
17	Lillsjön	1999	0,4
18	Lillsjön	2000	0,5
19	Lillsjön	2001	0,5
20	Lillsjön	2002	0,4
21	Lillsjön	2003	0,5
22	Lillsjön	2004	0,5
23	Lillsjön	2005	0,6
24	Lillsjön	2006	0,6
25	Lillsjön	2007	0,6
26	Lillsjön	2008	0,6
27	Lillsjön	2009	0,5
28	Lillsjön	2010	0,5
29	Lillsjön	2011	0,4
30	Lillsjön	2012	0,5
31	Lillsjön	2013	0,4
32	Lillsjön	2014	0,5
33	Lillsjön	2015	0,5
34	Lillsjön	2016	0,5
35	Lillsjön	2017	0,6
36	Lillsjön	2018	0,5
37	Lillsjön	2019	0,5
38	Lillsjön	2020	0,3
39	Lillsjön	2021	0,4
40	Lillsjön	2022	0,4
41	Lillsjön	2023	0,4

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.