Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.17.2. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Råcksta Träsk	1982	0,9
1	Råcksta Träsk	1983	1,0
2	Råcksta Träsk	1984	1,1
3	Råcksta Träsk	1985	1,1
4	Råcksta Träsk	1986	1,2
5	Råcksta Träsk	1987	1,4
6	Råcksta Träsk	1988	1,5
7	Råcksta Träsk	1989	1,3
8	Råcksta Träsk	1990	1,3
9	Råcksta Träsk	1991	1,5
10	Råcksta Träsk	1992	1,8
11	Råcksta Träsk	1993	1,7
12	Råcksta Träsk	1994	1,6
13	Råcksta Träsk	1995	1,5
14	Råcksta Träsk	1996	1,7
15	Råcksta Träsk	1997	1,8
16	Råcksta Träsk	1998	1,8
17	Råcksta Träsk	1999	1,6
18	Råcksta Träsk	2000	1,5
19	Råcksta Träsk	2001	1,5
20	Råcksta Träsk	2002	1,7
21	Råcksta Träsk	2003	2,0
22	Råcksta Träsk	2004	2,2
23	Råcksta Träsk	2005	2,0
24	Råcksta Träsk	2006	1,6
25	Råcksta Träsk	2007	1,6
26	Råcksta Träsk	2008	1,4
27	Råcksta Träsk	2009	1,5
28	Råcksta Träsk	2010	1,2
29	Råcksta Träsk	2011	1,4
30	Råcksta Träsk	2012	1,2
31	Råcksta Träsk	2013	1,1
32	Råcksta Träsk	2014	0,9
33	Råcksta Träsk	2015	0,9
34	Råcksta Träsk	2016	1,0
35	Råcksta Träsk	2017	1,0
36	Råcksta Träsk	2018	1,1
37	Råcksta Träsk	2019	1,1
38	Råcksta Träsk	2020	0,9
39	Råcksta Träsk	2021	0,8
40	Råcksta Träsk	2022	0,8
41	Råcksta Träsk	2023	0,9

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.